Sida 511
1878–80) och Hjemlige interiörer (1894) samt i To digte (C.Bredahl och Kaalund, 1886). E.Ebg.
Borda's cirkel, ett instrument af samma art som spegelsextanten, men med fullständig graderad cirkel i stället för en sjettedels cirkellimb. Den af Pistor och Martins i Berlin förfärdigade prismacirkeln är en Bordas cirkel med prisma i st. f. den fasta spegeln. Jfr Sextant. K. B.
*Bordeaux hade 252,415 innev. 1891. Emedan utrymmet vid kajerna var otillräckligt, anlades i slutet af 1870-talet i stadens nedre del en 10 har stor bassäng, som rymmer ett 80-tal stora fartyg. En högskola (studium generale), efter mönstret af den i Toulouse, grundades 1441, medan staden tillhörde engelsmännen, genom en bulla af påfven Eugenius IV. Ludvig XI bekräftade privilegierna för högskolan, som ända till Frans I:s tid hade fullständig avtonomi. Men småningom förvandlades den till ett statsuniversitet, först genom parlamentets stränga öfveruppsigt och senare genom direkta ingrepp af konungamakten. Högskolans betydelse var, jämförd med andra franska universitets, aldrig stor, och då den 1793 upphäfdes af Konventet, hade den länge fört ett skenlif. Den napoleonska universitetsreformen 1808 skapade i B. en faculté des sciences och en fac. des lettres, till hvilka 1870 lades en fac. de droit och 1878 en fac. de médecine et de pharmacie. Dessutom finnas i B. en fri katolsk-teologisk fakultet, ett astronomiskt och meteorologiskt observatorium, lyceum, normalskolor, sjöfarts-, handels- och landtbruksskola, en konst- och vetenskapsakademi, ett offentligt bibliotek om 200,000 bd m. m. Inoch utförseln från B. hafva ett sammanlagdt värde af omkr. 800 mill. frcs. Af vin infördes 1891 (mest från Spanien, Algeriet och Italien) för 64 mill. och utfördes till utlandet för närmare 130 mill. frcs. — Staden tillhörde engelsmännen 1154–1453. Till B. flyttade från Tours i Dec. 1870 en delegation af nationalförsvarsregeringen (Gambetta, Crémieux, Glais-Bizoin och Fourichon), och der sammanträdde d. 12 Febr. 1871 nationalförsamlingen, som d. 17 s. m. valde Thiers till chef för verkställande makten och d. 1 Mars ratificerade fredsvilkoren med Tyskland.
Bordeaux [bårdå-], hertig af, titel, som Ludvig XVIII gaf hertigens af Berry son, sedermera grefven af Chambord (se d. o.).
Bordeaux-rödt [bårdå]. Se Naftalinfärgämnen.
Bordelais [bårdölä], landskap i Frankrike, tillhörande det forna hertigdömet Guienne, omfattade landet emellan Atlantiska hafvet i v., Gascogne i s., Bazadais i ö. och Saintonge i n. Hufvudstad var Bordeaux.
Bor-diamant. Se Bor, kem.
Bordighera, stad och vinterkurort i norra Italien, prov. Porto Maurizio (Ligurien), på en udde i Medelhafvet i vestra delen af Riviera di Ponente, 11 km. från franska gränsen och vid jernvägen Marseille–Genua. Omkr. 3,000 innev. Staden är berömd för sitt blida klimat, sitt vackra läge och sina präktiga palmlundar. Dadlarna blifva sällan mogna, men de vackra palmkvistarna säljas påsktiden i mängd till Rom. Snö faller i medeltal hvart fjerde år, regndagarna äro 45, de mulna dagarna 100 om året, vintertemperaturen 11–12° C. Den nedre delen af staden led d. 23 Febr. 1887 svårt af den jordbäfning, som då skakade en stor del af vestra öfre Italien.
Bordlista, statsr. Se Dagordning.
*Bordone, Paris, italiensk målare, född i Treviso 1500, död i Venezia 1571, kom tidigt till Venezia i Tizians skola och begaf sig sedan till Frankrike (enligt Vasari 1538 till Frans I, enligt Federici 1559 till Frans II). Han arbetade i Paris en tid för hofvet, sedermera i Augsburg för Fugger samt efter återkomsten till Italien i flere norditalienska städer, i synnerhet i Milano, samt sist i Venezia. Han närmade sig ibland så till Tizian, att hans taflor ej sällan gingo under dennes namn, såsom Kristi dop (i Capitolinska museet i Rom) och porträttet af en svartklädd man (i München). Minst tillfredsställande är han i större kyrkliga målningar, ty sådana passade icke för honom. Exempel derpå lemna Nattvarden (i S. Giovanni in Bragora, Venezia) och ännu mera Paradiset (i Akademien), en olycklig härmning af Tintoretto. Men i stället har han målat den yppersta ceremonibild, som finnes i verlden: Fiskaren, som lemnar S. Markus' ring åt dogen i sittande församling, i hvilken böra uppmärksammas den präktiga arkitektur, som omgifver scenen, och det lilla genredraget, den väntande fiskaregossen med båten, i förgrunden. Taflan, med sin storartade färgsymfoni, kallas af Woltmann en måleriets triumf. Vidare märkas bland hans bästa arbeten Herdarnas tillbedjan (i Trevisos dôme), Helig familj, med en praktfull S. Sebastian bland figurerna (i Palazzo Colonna, Rom) m. fl. Honom tillskrifvas ock tämligen allmänt den fantastiska Sjöstormen, som länge gått under Giorgiones namn (i Venezias Akademi). Dessutom har han målat åtskilliga mytologiska taflor, men framförallt förträffliga porträtt. Hit höra hans bästa porträtt, bild af en ung man (i Uffizi, Florens), vidare den tjocka amman i familjen Medici (i Pal. Pitti, Florens), äfven en skäggig man i svart drägt med röda ärmar samt en dam med rosenfärgad och guldinväfd klädning (bägge i Pal. Brignole, Genua). Norr om Alperna finnas ett af hans vackraste qvinnoporträtt i Londons National Gallery, bilder i Berlin (särskildt de två schackspelarna), Wien och Petersburg samt ett porträtt af en patricier i Augsburg i Louvre. C. R. N.
*Bordone, P. T. J., afled 1892.
Bordstudsare. Se Ur, sp. 1506.
Bordsurtout [syrtū], Fr. surtout (af sur, på, och tout, allt), bordställ af metall eller trä med smärre glaskärl för ättika, olja, salt. peppar, kanel o. dyl.
Bordö, en af Färöarna (se d. o.), 111 qvkm., med omkr. 500 innev.
Borel, Jean Louis, fransk militär, född 1819, död 1884, tjenade under Mac Mahon i Afrika, på Krim och i Italien samt vardt 1867 öfverste. Han blef 1870 generalstabschef först vid Loire-armén, sedermera vid Östra armén och 1871 vid Versailles-armén. Sistn. år utnämndes han till divisionsgeneral och satt en tid i härorganisationskomitén. 1877–79 var han krigsminister. Derefter var han befälhafvare för 3:dje armékåren (Rouen).
Borel, Eugène, schweizisk ämbetsman, f. i Neuchâtel d. 10 Juni 1835, studerade juridik i
Källa: Project Runeberg ·
