Sida 510
Booby (Bubi), liten obebodd ö vid vestra inloppet till Torres-sundet (mellan Australien och Nya Guinea), bland sjömän allmänt bekant för sitt primitiva postkontor: sedan 1845 en af trädstammar timrad hydda, i hvilken förvaras en journal, der förbifarande fartyg införa sina namn, och der bref deponeras för att befordras med första fartyg, som går i motsatt riktning.
Book [bōk], Johan Fridolf, violinist, f. i Upsala 1836, elev af d'Aubert samt senare (1862) af Leonard och Joachim, verkade 1852–89 i hofkapellet i Stockholm, der han 1882 blef förste konsertmästare. Han är violinlärare vid konservatoriet sedan 1872 och sedan 1890 tillika Musikaliska akademiens kamrerare. B. har flere gånger uppträdt å konserter, särskildt vid af honom 1871–80 föranstaltade serier af soaréer för kammarmusik. A. L.
Bookland [bouckland], Eng. Se Folkland.
Book-maker [böuck-mēkör], Eng. (egentl. bokmakare), sportt., yrkesmässig förmedlare af vad vid kapplöpningar. Book-makern inskrifver i en bok eller lista vadhållningsbeloppen och håller sjelf offentligen sina insatser (»odds») mot eller på de i täflingen deltagande hästarna. Han håller t. ex. 5 : 1 mot Gladiator, d. v. s. han erbjuder en hvar, som antager vadet, i vinst femdubbla beloppet mot Gladiator och betalar följaktligen, om denne segrar, t. ex. 250 kronor, men får endast 50 kr. af vadhållaren, ifall hästen icke segrar. Om insatserna å ömse sidor äro lika, kallas vadet even money [īvön möfnni] l. pari. Såsom varande hasardspel är book-making förbjudet i flere land. Ett motstycke dertill är totalisatorn (se d. o.).
Book of common prayer [bouck åv kå'mön präör], Eng. Se Common prayer.
Boomer-press [boumör], benämning på en kraftig amerikansk knäpress (jfr Tryckpress, sp. 837), använd till glättande af papper efter tryckningen, till pressning af kläde m. m.
Boondee [boundi], Eng. Se Bundi. Suppl.
Boonen [bånen], Arnold, holländsk målare, född i Dordrecht 1669, död i Amsterdam 1729, var lärjunge af Gotthard Schalken och Verbuys samt rönte inflytande äfven af Caspar Netscher. Han bodde först i födelsestaden, men efter en resa i Tyskland slog han sig ned i Amsterdam 1696. Märkligt är, att han målade s. k. Regent-stycken, af hvilka fyra stora finnas i Amsterdams Rijksmuseum (från åren 1706, 1715 och 1716). Perukstilen är i dem väl träffad, och för sin tid äro de lyckade målningar. För resten målade han genretaflor, eldeffekter o. a. efter Schalkens förebild, ehuru större i måtten och svagare i tonen. Af sådana finnas 7 i Dresdens galleri (bland dem 5 nattstycken, ett signeradt 1695, ett annat 1698). Likaså finnas taflor af honom i Berlin, Schwerin och Braunschweig samt i Sveriges nationalmuseum, der af honom ses en grupp af furstliga porträtt, kommen från Drottningholm. C. R. N.
Boorhampoor [bourhampour], Eng. Se Berhampur. Suppl.
*Booth, engelsk-amerikansk skådespelarefamilj. – 3. Jay Wilkes föddes, enligt någras uppgift, 1837. — 4. Edwin B., den föregåendes broder, f. i Bel Air, Maryland 1833, d. i New York 1893, var en utmärkt framställare af Shakspere-gestalter och uppträdde äfven i Europa (1864, 1882).
Booth [bouth], William, stiftare af »frälsningsarmén». Se Salvationisterna.
Bootle [boutöl], sjöstad i nordvestra England, vid Merseys mynning, 5 km. nedanför Liverpool, till hvars hamnområde den hör. 49,217 innev. (1891). Stora dockor, fabriker och liflig handel med Amerika. Till 1888 tillhörde B. Lancashire, men bildar nu eget grefskap (6,4 qvkm.).
Boraginaceae, bot., kallas numera vanligen nat. fam. Boragineae i öfverensstämmelse med det tilltagande bruket att, såvidt möjligt, låta växtfamiljernas namn sluta med ändelsen -aceae. G. A.
Boragineae indelas i 2 afdelningar: Tournefortieae och Asperifoliae (se dessa ord. Suppl.). B. tillhör de med sambladig blomkrona försedda dikotyledonerna (dikotylema är tryckfel).
Bora mabang, infödingarnas i Wadai (se d. o.) språk.
Borastus, Gregorius Laurentii. Se Gregorius Laurentii Borastus (äfven i Suppl.).
Borat, kem. Se Borsyra.
Borbetomagus, det latinska namnet på staden Worms.
Borchardt. 1. Karl Wilhelm B., tysk matematiker, född i Berlin d. 22 Febr. 1817, död derst. d. 27 Juni 1880, studerade 1839–43 under Jacobi i Königsberg och 1846–47 i Paris, blef 1855 medlem af Vet. akad. i Berlin och öfvertog s. å. efter Crelle posten som redaktör för »Journal für die reine und angewandte mathematik», hvilken han innehade ända till sin död. Hans arbeten röra sig i synnerhet inom området för algebran, analysen och den matematiska fysiken. Sålunda har han sysselsatt sig med det aritmetisk-geometriska mediet, med hyperelliptiska och Abelska funktioner äfvensom med elasticitetsläran. Hans arbeten utmärka sig både genom en uttömmande behandling af ämnet och en stor elegans i behandlingssättet. B:s Gesammelte werke utgåfvos 1888 af G. Hettner. — 2. Oskar B., rättslärd, född i Berlin 1845 och en följd af år anställd i stadsdomstolen derstädes, har skrifvit bl. a. Die geltenden handelsgesetze des erdballes (5 bd, 1883–87). 1. G. K.
Borchsenius, Otto, dansk skriftställare, född d. 17 Mars 1844 i Ringsted, blef student 1863 och egnade sig tidigt åt literära sysselsättningar. Ifrig skandinav, utgaf han 1869 tillsammans med M. Weibull en studentkalender »Ydun», hvars afkastning fick bilda grundfond till Öhlensläger-Tegnér-stipendiet. B. var 1875–78 medarbetare i P. Hansens veckoblad »Nær og fjærn» och utgaf 1880–84 »Ude og hjemme». En lång följd ai år slöt han sig till bröderna Brandes och de nyare realistiske författarna, men bröt sedermera med den af G. Brandes företrädda riktningen och bekämpade den ihärdigt såsom medredaktör af »Morgenbladet» (1885–92) samt dess fortsättning »Dannebrog». B. har verkställt goda öfversättningar af Viktor Rydbergs och G. Ebers' arbeten äfvensom af några bland Strindbergs och fru Edgrens (Lefflers) skådespel. Han har sammanfört ett rikhaltigt material till danska literaturens historia i 19:de årh. i sina skildringar Fra fyrrerne (2 bd,
Källa: Project Runeberg ·
