Sida 523
nord-amerikanska staten Massachusetts, största staden i Nya England och en af de äldsta och intressantaste städer i Förenta staterna, till folkmängden den sjette af unionens städer, men i förhållande till sin folkmängd den rikaste af alla (egendomsvärdet ansågs 1892 uppgå till 911 mill. doll.), ligger vid öfre änden af Massachusetts bay. Det egentliga B. upptager en halfö mellan Charles river och den inre delen af nämnda vik, kallad Boston Harbour, der det ursprungligen byggdes på tre nu nästan försvunna kullar: Beacon, Copp's och Fort. Stadsgränserna omfatta äfven East B., på Naddles l. Maverick island, på andra sidan om hamnen, South B., skildt från gamla staden genom en hafsarm, Charlestown, på andra sidan om Charles river, samt förorterna Brighton i v., Roxbury (l. B. Higlands), West Roxbury och Dorchester i s. Äfven med städerna Cambridge (se d. o.), Somerville och Chelsea (se d. o.) är B. förenadt medelst flere broar öfver Charles och torde snart upptaga dem inom sitt område. Den gamla staden är tätt sammanträngd och oregelbunden till sin anläggning, med smala och krokiga gator. Deremot utmärka sig de nya stadsdelarna, i synnerhet den s. k. Back bay, som med otrolig kostnad bildats genom igenfyllning af flodområdet vid Charles, genom storartade anläggningar (Back bay park) och stilfulla byggnader. De förnämsta affärsgatorna äro Washington street och Tremont street, medan de vackraste boningshusen ligga vid Commonwealth avenue, Beacon street, Marlborough str. och Mount Vernon str. Midt i staden ligger den 19 har stora parken Boston Common, redan 1634 reserverad för offentliga ändamål och kanske mer än någon annan stadspark kär för befolkningen och sammanväxt med dess historiska och andra minnen. Söder om densamma ligger den omkr. hälften mindre Public garden, med en stor damm samt vackra blomsteranläggningar och trädgrupper. Den vackraste af B:s parker är dock Franklin park i Roxbury (200 har). Af stadens många kyrkor äro Christchurch (från 1723) och Old South meeting house (från 1729, nu ej längre använd som kyrka) de äldsta, Trinity church (fullbordad 1877) den vackraste. Äfven den katolska Cathedral of the Holy cross, framför hvilken står en 1892 aftäckt Columbusstaty, är en framstående byggnad. Bland de offentliga byggnaderna utmärka sig särskildt State house (fullbordadt 1798, senare tillbygdt), med väldig förgylld kupol, under hvilken Washingtons staty står, City hall, framför hvilket stå Franklins och Jos. Quincys statyer, samt Faneuil hall, som blifvit kallad »den amerikanska frihetens vagga», emedan det under revolutionstiden användes till offentliga sammankomster. Commonwealth avenue, som går genom Back bay, är med sina dubbla trädrader och ståtliga hus en af de vackraste gatorna i Amerika; den är öfver 70 m. bred och prydes med statyer af Alex. Hamilton, J. Glover, W. L. Gamson och Leif Eriksson, den sistnämnda modellerad af Miss Whitney och åstadkommen genom insamling af skandinaviska amerikaner, särskildt Ole Bull och hans i B. bosatta enka, hvilka donerade rätt betydande summor för ändamålet. För öfrigt är staden rik på statyer af representativa män, in- och utländingar. — I Charlestown har unionen ett örlogsvarf med stor torrdocka och det största repslageri i Amerika samt en 67 m. hög granitobelisk, rest 1825–42 till minne af slaget vid Bunker hill (d. 16 Juni 1775). — Folkmängden i B., som 1790 uppgick till 18,000 pers., hade 1890 stigit till 448,477 pers., af hvilka 158,172 födda i utlandet (3,413 i Sverige). S. å. funnos omkr. 8,000 fabriker, med 95,000 arbetare och ett tillverkningsvärde af omkr. 216 mill. doll., deraf 191 skräddareverkstäder med 6,528 arb., 179 gjuterier och maskinfabriker med 4,723 arb., 387 tryckerier med 5,800 arb., 66 snickerifabriker med 2,250 arbetare o. s. v. — Det är dock handeln, som i första hand skapat B:s välstånd. Införseln (socker, ull — B. är verldens andra ullmarknad — och yllevaror m. m.) hade 1892 ett värde af 85,6 mill. doll., utförseln (bomull, fläsk, nötkreatur, hvetemjöl, ister, kött m. m.) 88,8 mill. doll. I hamnen inlöpte 1891 (kustfartyg oberäknade) 855 ångfartyg, om 1,25 mill. tons, och 1,487 segelfartyg, om 302,900 tons. Staden har regelbunden ångbåtsförbindelse med Liverpool, Antwerpen samt andra hamnar i Amerika, och 11 jernvägslinier förena den med alla delar af unionen. — B. har alltid utmärkt sig genom sin omvårdnad om undervisningsväsendet och har derför blifvit kalladt »Amerikas Athen». Det närbelägna Harvard university i Cambridge är unionens förnämsta bildningsanstalt. I sjelfva B. ligga — många läroanstalter oberäknade — det metodistiska Boston university (grundadt 1869 genom Is. Richs, Lee Claflins och J. Sleepers frikostiga donationer) med colleges för juridik, teologi, medicin, konst och landtbruk (det sistnämnda i Amherst, Mass.), en medicinsk skola för qvinnor (New England medical coll.), det 1863 af jesuiterna organiserade Boston college, det 1861 grundade Mass. institute of technology, den mest framstående anstalt af detta slag i Amerika, det 1836 af J. Lowell stiftade Lowell institute för spridande af allmännyttiga kunskaper (i synnerhet genom föreläsningar), och B. har ett synnerligen väl ordnadt folkskoleväsende. Af bokoch andra samlingar förtjena särskildt framhållas stadsbiblioteket (grundadt 1852) med omkr. 600,000 bd, Athenseum (grundadt 1807) med offentligt bibliotek (omkr. 185,000 bd), naturhistoriskt museum och tafvelgalleri samt ett medicinskt bibliotek, de båda sista tillhöriga föreningar, samt Museum of fine arts. Andra föreningar med konstnärligt och vetenskapligt syfte äro det 1780 stiftade American society of arts and science (med konstskola), naturhistoriska föreningen (med museum och bibliotek), New England historic-genealogical society (med värdefulla samlingar af böcker och handskrifter) samt trädgårdsföreningen (med stor utställningsbyggnad). — B. anlades 1630 och kallades först, efter de tre kullarna, på hvilka det låg, Tremont l. Trimountaine, men fick redan s. å. sitt nuv. namn. Det växte tämligen raskt och dref snart en betydande transmarin handel. Vid midten af 18:de årh. var det den största och vigtigaste staden i Amerika, som med sina 25,000 innev. ställde New York och Filadelfia i skuggan. Den första amerikanska tidning (»Boston News-letter») trycktes der sedan 1704. Redan under Karl II:s tid var B. hufvudsäte för de amerikanska koloniernas
Källa: Project Runeberg ·
