Sida 598
B. som porträttmålare, och många af hans arbeten inom detta fack hafva gått under Hans Holbeins namn. De återfinnas ännu under falska namn i olika gallerier. Här må erinras om några af dem: Johannes von Ryth, borgmästare i Köln (1525, i Berlins museum), A. von Browiller, borgmästare i Köln (1535, en gång ensam, en gång med sin maka, i Kölns museum), rundbild af Petrus von Clapis (1537, i Kölns museum), Damen med rosenkransen (1538), En man med ett par hvita handskar i höger hand (1544) m. fl. samt, slutligen åtskilliga äkta par i Frankfurt, Braunschweig, Bruxelles och Gotha. — Hans söner Arnold och Barthel B. d. y. voro äfven målare, hvilkas verk svårligen skiljas från faderns. C. R. N.
*4. Bruzelius, N. G., tog 1891 afsked från rektorstjensten och afled i Lund d. 23 April 1895. Han var korresp. led. af Vitt. hist. o. ant. akad. (1865) och led. af Fysiografiska sällskapet i Lund (1870). Hans arbete Allmogelifvet i Ingelstads härad etc. utkom 1872 (2: dra uppl. 1876).
*5. Bruzelius, Ragnar Magnus, blef 1880 H. M. konungens läkare. Sedan 1890 är han ledamot af Vetenskapsakademien.
6. Bruzelius, Anders Johan, biograf, broder till Nils Gustaf B. (se B. 4), föddes i Tommarps prestgård d. 26 Nov. 1831, blef student i Lund 1848 och filos. doktor 1853 samt tog hofrättsexamen 1856. Han skref derefter in sig vid flere ämbetsverk i Stockholm, men kom att egna sin hufvudsakliga verksamhet åt Sundhetskollegium (Medicinalstyrelsen), hvarest han blef kanslist 1859, notarie 1867 och sekreterare 1870 samt fortfarande sköter sistnämnda befattning. B. är sedan 1861 sekreterare hos Boktryckerisocieteten i Stockholm. Han har vid 6 femårssammanträden varit fullmäktig i Civilstatens pensionsinrättning och var 1886–92 ledamot af nämnda inrättnings direktion. B. har af trycket utgifvit Ättelängd öfver slägten Bruzelius (1848), redigerat arg. 1862–65 af »Svensk bibliografi» samt utarbetat Sveriges läkarehistoria. Ny följd (1872–76, tillsammans med A. H. Wistrand och C. Edling), Filosofie doktorer 1823 promoverade i Lund (1874), Filosofie doktorer 1824 promoverade i Upsala (1875), Sveriges apotekarehistoria. Ny följd (1878–81), Svensk läkare-matrikel (6 hftn, 1886–95) samt en stor mängd nekrologer i »Stockholms Dagblad» under de senaste 20 åren m. m.
*Brücke, E. W., vardt 1879 ledamot af österrikiska »herrehuset» (riksdagens Första kammare), tog 1889 afsked från sin professur och dog i Wien d. 7 Jan. 1892. Af B:s arbeten äro till svenskan öfversatta Schönheit und fehler der menschlichen gestalt (1891; »Menniskokroppens skönhet och fel», s. å.) samt Wie behütet man leben und gesundheit seiner kinder (1892; »Våra barns lif och hälsa», s. å.). B. var ledamot af Svenska läkaresällskapet (1866), Vet. soc. i Upsala (1875) och Vet. akad. (1885). Jfr nekrolog af F. Holmgren i »Upsala läkareförenings förhandl.», bd 28. R. T–dt.
Brückner, Alexander, rysk historiker, föddes 1834 i Petersburg, studerade vid tyska universitet, var 1861–67 professor vid kejserliga realskolan i Petersburg. Sistnämnda år kallades han till Odessa och utnämndes 1872 till professor i rysk historia vid Dorpats universitet, men transporterades 1891 till Kazans utan tjenstgöringsskyldighet, dock med 3,000 rubel i pension, hvarefter han slog sig ned i Jena. Han har skrifvit en mängd arbeten, bland hvilka Rysk-svenska kriget 1788–90 (1869; på ryska), Der zarewitsch Alexej (1880), Peter der Grosse (1880), Katarina II (1883), de båda sistnämnda i Onckens »Allgemeine geschichte in einzeldarstellungen», Die europäisierung Rysslands. Land und volk (1888) samt på ryska Gustaf IV Adolf och Katarina II år 1796 (i »Vjestnik Jevrop.», 1890) och Potemkin (1891), hvarjämte han utgifvit Aktstycken till en lefnadsteckning öfver grefve N. P. Panin (6 bd, 1888–92) och Furst Kurakins arkiv (2 bd, 1891).
Brückner, Alexander, tysk slavist, f. 1856 i Galizien, blef 1881 e. o. och 1892 ord. professor i slaviska språk vid Berlins universitet. Han är ledamot af vetenskapsakademierna i Krakov och Petersburg. B. har utgifvit flere polska, tsjechiska och ryska texter från medeltiden samt äfven sysselsatt sig med den latinska literaturen i Polen och Böhmen. Hans flesta afhandlingar äro tryckta i »Archiv für slavische philologie». Större arbeten af honom äro Die slavischen fremdwörter im litauischen (1877) och den prisbelönta undersökningen Die slavischen ansiedelangen in der Altmark und im Magdeburgischen (1879).
*Brügge hade vid 1892 års slut 48,246 innev. Det nuv. justitiepalatset var icke grefvarnas af Flandern residens. B. skall i den närmaste framtiden blifva en sjöhamn. En kanal skall derifrån gräfvas till det 12 km. aflägsna Heyst vid Nordsjön, hvilken kanal skall blifva 22 m. bred i bottnen, 75 m. i ytan och minst 8 m. djup, hvarjämte vid Heyst skola byggas hamnarmar och andra nödiga anläggningar för en stor hamn. Kostnaderna, hvilka anslås till 39 mill. frcs, bestridas till större delen af Belgien, till en mindre del af B. och Vestflandern samt af det bolag, som kommer att utföra arbetet, och som fått koncession för 75 år. Genom denna kanal skall B. blifva Belgiens egentliga sjöhamn, emedan Antwerpen är tillgängligt blott genom Nederländerna, och dermed skall ett gammalt, af naturen förstördt förhållande återställas, ty i forna tider genomskar hafsviken Zwyn nordvestra Belgien, och räckte nästan fram till B. till en damm, som ännu i 12:te årh. var B:s egentliga hamn.
Brüll, Ignaz, österrikisk tonsättare, född 1846, elev af Epstein i piano, Rusinatscha och Dessoff i komposition, gjorde konstresor som pianist och var 1872–78 lärare vid Horaks institut i Wien. Hans opera Das goldene kreuz (1875) gjorde betydlig lycka i Tyskland, mindre deremot i utlandet (London 1878, Stockholm, »Guldkorset», 1879). De följande operorna hade ej samma framgång: Der landfriede (1877), Bianca (1879), Königin Mariette (1883), Das steinerne herz (1888). Dessutom har B. komponerat flere saker för orkester, piano, violin, violoncell, soloröst o. s. v. A. L.
*Brülow. 2. A. P., föddes 1798 och dog 1877.
Brünig-banan. Se Bergbanor. Suppl.
*Brünn hade 94,462 innev. 1890, af hvilka 69 proc. tyskar, 31 proc. tsjecher. Staden har icke någon evangelisk superintendent. 1890 hade B. 148 fabriker, med 17,600 arbetare, deraf öfver
Källa: Project Runeberg ·
