Sida 599
12,000 arbeta i ylleindustrien (spinnerier, väfverier, färgerier m. m.). Af undervisningsanstalter märkas teknisk högskola, prestbildningsanstalt, 3 gymnasier (2 tyska), 3 högre realskolor, 2 lärareseminarier, tvänne slöjdskolor, en väfskola o. s. v. 1892 restes i B. en staty öfver kejsar Josef II. — Spielberg, straxt v. om staden, var 1740–1855 statsfängelse (nu kasern), der 1822–30 den italienske skalden Silvio Pellico satt fången. — Staden har sitt namn efter markens beskaffenhet (Slav. brno, lera), icke efter någon hertig Bryno. — I Sept. 1643 började Torstensson belägra B., men hindrades fortsätta genom befallningen att gå på Danmark. Belägringen 1645 varade från d. 3 Maj till d. 20 Aug. Kommendant i staden var fransmannen L. R. de Souches (förut öfverste i svensk tjenst). 1845 och 1895 firades med stora högtidligheter minnet af stadens lyckade försvar. Af den i sammanhang dermed utgifna literatur må nämnas B. Bretholz' praktverk »Der vertheidigungskampf der stadt B. gegen die schweden 1645» (1895).
Brünnow, Franz Friedrich Ernst, tysk astronom, född i Berlin 1821, Enckes lärjunge, blef 1847 direktör för observatoriet i Bilk vid Düsseldorf, var 1851–54 förste assistent vid observatoriet i Berlin, 1854–60 direktor för observatoriet i Ann Arbor, Michigan, och 1866–74 Astronomer royal for Ireland, direktor för Dunsink-observatoriet i Dublin samt professor i astronomi. Till följd af öfveransträngning och försvagad syn drog han sig tillbaka till privatlifvet 1874. Död i Heidelberg 1891. Af B:s arbeten må nämnas hans af Vet. akad. i Amsterdam prisbelönta afhandling öfver de Vicos komet (1849), hans störingstabeller för planeterna Flora, Victoria och Iris och parallaxbestämningar för fixstjernor (α Lyrae). I Amerika utgaf han tidskriften »Astronomical Notices». Framförallt är han känd genom sin klassiska Lehrbuch der sphärischen astronomie (1851; 4:de uppl. 1881), hvilken äfven utkommit på engelska samt omarbetad och tillökad på franska språket. K. B.
*Brüx (Tsjech. Most) hade 14,894 innev. 1890, de fleste tyskar. B. ligger i Böhmens vidsträcktaste och mäktigaste brunkolslager (från 50 grufföretag i distriktet upptogos 1891 öfver 8 mill. ton brunkol) och har äfven liflig industri, bl. a. flere hvitbetssockerfabriker, mekaniska verkstäder, bryggerier och brännerier. I Juli 1895 vann staden en viss ryktbarhet derigenom att ett dussintal byggnader plötsligt sjönko ned i jorden. Anledningen dertill ansågs vara den att flygsand, hvarpå trakten är mycket rik, trängt ned i grufschakt nära staden, hvarigenom stora håligheter uppstått, så att jordlagret öfver dessa ej kunde bära husens tyngd.
*Bryant, W. C., afled på Long island 1878. Jfr J. Bigelows biografi öfver B. (1885; ny uppl. 1890).
Bryce [bräjs], James, engelsk historiker, rättslärd och politiker, f. 1838 i Belfast, Irland, studerade vid universiteten i Glasgow, Oxford, der han erhöll filos. grad 1862, och Heidelberg, vardt advokat 1867 och utnämndes 1870 till professor i civilratt vid Oxfords universitet. Han invaldes i underhuset för den till London hörande kretsen Tower hamlets 1880 och representerar der staden Aberdeen sedan 1885. B. understödde 1885–86 energiskt Gladstones lagförslag om »home rule» för Irland och var i dennes tredje ministèr en kort tid understatssekreterare för utrikes angelägenheter, 1886. I Gladstones fjerde ministèr, 1892–94, samt i Roseberys, Mars 1894–Juni 1895, var B. kansler för hertigdömet Lancaster och i Maj–Juni 1894 handelsminister (efter Mundellas afgång). Såsom parlamentsledamot har B. uppträdt verksamt för irländska frågans lösning, för skydd åt Turkiets kristna undersåtar, universitetsreformer, den literära eganderättens betryggande staterna emellan m. m. Såsom vetenskaplig författare har B. vunnit stort anseende bl. a. genom The holy roman empire (1864, 9:de uppl. 1888), hans förnämsta arbete, hvilket öfversatts på tyska, italienska och franska, samt The american commonwealth (3 bd, 1888; 3:dje uppl. 1893). B. är hedersdoktor vid Glasgows och Edinburghs universitetet samt korresp. ledamot af Franska institutet. Han har lemnat literära skildringar af sina resor till Island, Polen, Ungern, Armenien (Transcaucasia and Ararat, 1877; 3:dje uppl. 1878) m. m.
*Brygga. Se äfven Krigsbrygga.
Bryggeriharts. Se Terpentin.
Bryggpanneskatt. Se Maltskatt.
Bryinae, bot., kallades af W. P. Schimper löfmossorna (Musci frondosi, Musa veri), Linnés Musci. Namnet användes numera endast undantagsvis. G. A.
Brylling (Gammalsv. bröþrungi, bröllungi, bryllungi), ursprungl. brorsbarn, syskonbarn (kusin) på fädernet; numera syskonbarns barnbarn (»fyramänning»). — Ett likartadt missförstånd af betydelsen har med tiden gjort sig gällande äfven i fråga om ordet syssling (Gammalsv. systrungi, syslungi), som ursprungl. betecknade systerbarn, syskonbarn på mödernet, men numera betyder syskonbarns barn (»tremänning»).
*Brynja. Se vidare Pansarskjorta.
*Brynjulf Bjarne, en psevdonym för norske skalden H. Ibsen (se denne).
Bryn Mawr [brö'nnmår]. 1. Stad i eng. grefskapet Brecknock (Wales), vid gränsen till Monmouth. 6,330 innev. (1891). Kolgrufvor, jernverk. — 2. Ort straxt v. om Filadeltia i Pennsylvania, säte för det af d:r Joseph Taylor från Burlington 1880 grundade B. M. College, en af de bästa amerikanska högskolor för qvinnor (motsvarar en filosofisk fakultet). Anstalten öppnades 1885 och hade 1895 29 lärare och lärarinnor samt 283 studerande.
*Brynolf Algotsson (sp. 1229). Den fotolitograferade uppl. af »Vita Brynolphi» utkom 1870.
Bryonia, bot. Se Hundrofva.
Bryonin. Se Hundrofva.
Bryonopsis erythrocarpa Naud., bot., en till nat. fam. Cucurbitaceae hörande slingerväxt, härstammande från Ostindien. Den har 2–3 m. långa rankor, mörkgröna, flikiga blad och små gulaktiga blommor, ur hvilka de körsbärsstora till sist med hvita stänk försedda karmosinröda frukterna utveckla sig. Som en ettårig hastigt växande art lämpar sig denna växt synnerligen väl att i trädgårdar planteras till täckande af väggar, plank,
Källa: Project Runeberg ·
