Sida 604
Landsting. Hushållnings
sällskap. Städer och köpingar
med bolag.
Landskommuner. 1890/91 1,097,155 814,143 3,677,433 777,653 1891/92 1,175,634 869,959 4,011,053 823,821 1892/93 1,300,960 948,032 4,357,944 895,730 1893/94 1,369,605 1,010,0984,627,300 951,485
Den årliga förbrukningen af brända spirituösa drycker, deri inberäknade importerad konjak, rom, arrak och likör, var i början af 1800-talet mycket stor och uppskattas pr innevånare till
1829 46 liter à 50 proc. 1850 22 » » » 1856/60 8,90 » » » 1861/65 11,35» » » 1866/70 9,50» » » 1871/75 11,5 » » » 1876/80 10,1 » » » 1881/85 8,0 » » » 1886/90 7,1 » » » 1891/94 6,6 » » »
Statens och kommunernas samtliga inkomster af tillverkningsskatt, tull och försäljningsafgifter för bränvin och dermed likställda spirituösa drycker utgjorde 1893 24,181,372 kr. för en konsumerad qvantitet af 32,150,388 liter af 50 proc. och 1894 25,329,637 kr. för en konsumerad qvantitet af 33,274,581 liter af 50 proc. Hela förbrukningsskatten på hvarje liter har således utgjort 1893 75,2 öre, hvaraf till staten 51,7, till kommunen 23,5 öre, 1894 76,i öre, hvarat till staten 52,0, till kommunen 24,1 öre.
*
I Norge delar lagen om bränvins försäljning och utskänkning af d. 24 Juli 1894 försäljningen i parti- (om minst 250 liter) och minuthandel (om minst 35/100 liter = 1 halfbutelj) samt utskänkning. Partihandel får drifvas af bränneriegare och destillatörer mot en skatt pr liter svarande mot tredjedelen af bolagens nettoförtjenst pr liter för de närmast föregående 5 åren, dock ej under 1,000 kr. I städer och byar med egen kommunalstyrelse få minuthandel och utskänkning utöfvas endast af bolag; antalet minuthandels- och utskänkningsställen bestämmes af kommunalstyrelse; valet af föreståndare för dessa ställen skall godkännas af magistrat och formandskab. Aktieegare i bränvinsbolag få ej mer än 5 proc. ränta på sitt inbetalda kapital. Innan ett bolags kontrakt godkännes, skall genom allmän omröstning, hvari alla inom kommunen bosatta män och qvinnor öfver 25 års ålder ega deltaga, afgöras om nybildning eller fortsättning af bränvinsbolag får ega rum inom stadens eller köpingens område. Bolag kan ej bildas eller få förnyadt tillstånd, om flertalet röstberättigade är deremot. Beslutet gäller för 5 år. Om ej minst 1/20 af de i den sist använda röstlängden uppförda personerna inom 6 månader före utgången af de 5 åren hos kommunalstyrelsen begärt förnyad omröstning, blir det förra beslutet gällande också för nästa 5 år o. s. v. Omröstningen sker med slutna sedlar och kan företagas socken- eller kretsvis. Afgiften för de minuthandels- och utskänkningsrättigheter, som bolaget får sig tilldelade, bestämmes af bolaget med bifall af magistrat och formandskab. Sedan bolagets räkenskaper blifvit godkända, tillfalla 15 proc. af nettobehållningen kommunen och 20 proc. bolaget till fördelning mellan nykterhetsföreningar och andra institutioner och sällskap i staden och dess granskap, hvilka arbeta för något allmännyttigt ändamål, som kommunen ej enligt lag är skyldig att tillgodose; återstoden af nettobehållningen öfverlemnas till statskassan för bildande af en särskild fond, hvars användning framdeles skall bestämmas. Under de närmaste åren kommer en större del af nettobehållningen att öfverlemnas till staden och bolaget till fördelning på sätt ofvan nämndes. Dagen före sön- och helgdagar upphöra minuthandel och utskänkning af bränvin redan kl. 1 e. m. Å. G. E.
Bränvinsnederlag. Se Bränvinslagstiftning. Suppl.
Bränvinstillverkning. Se Bränvinslagstiftning. Suppl.
Bränvinstillverkningsafgift. Se Bevillningar. Suppl.
Bränvins-Wrangel, öknamn på landshöfdinge» friherre Georg Gustaf Wrangel (se Wrangel 10, sp. 1422).
Bräsma, bot., en i Göta land bruklig benämning på Cardamine pratensis (ängskrassen), hvilken blommar vid braxens lektid och derför äfven kallas braxenblomster. Jfr Ängsbräsma.
Brätte, fordom stad. Se Brette.
*Bröchner. Hans förnamn är Hans.
Bröd-dom. Se Ordalier.
Bröderna af Dobrzyn. Se Tyska orden, sp. 1106.
Bröderna från Monte Senario. Se Serviter.
*Brödfruktträdet. Se Artocarpus (äfven i Suppl.).
Brödrafolkens väl, konung Oskar II:s valspråk.
Brödstilar, boktr., kallas med ett gemensamt namn alla stilsorter, som vid tryckning begagnas, till den egentliga texten.
Brögger, Valdemar Christopher, norsk mineralog, geolog, paleontolog, född i Kristiania d. 10 Nov. 1851, blef student 1869, assistent vid »Norges geologiske undersögelse» 1875, amanuens vid universitetets mineralsamling 1876 och universitetsstipendiat 1878. Han utnämndes till professor i mineralogi och geologi 1881 vid Stockholms högskola (en plats, som han tillträdde på hösten 1882) och 1890 vid Kristiania universitet (efter Th. Kjerulf). B. studerade till en början zoologi, särskildt molluskerna, och utgaf 1872 en liten uppsats om Kristianiafjordens molluskfauna. Genom Kjerulfs föreläsningar vändes hans håg emellertid snart åt geologien, och tillsammans med nuv. chefen för Norges geologiske undersögelse, H. Reusch, utgaf han 1874 Jættegryder ved Kristiania och Vorkommen des apatits in Norwegen. Vid apatitgrufvorna vid Bamle hade anträffats jättestora kristaller af det sällsynta mineralet enstatit, och då B. påtog sig att beskrifva detsamma (Ueber grosse enstatit-crystalle, 1876) tillsammans med den berömde kristallografen prof. G. vom Rath, kom han derigenom in på den egentliga
Källa: Project Runeberg ·
