Sida 82
1:sta underklassen: Schizophyceae. 1:sta ordningen: Myxophyceae, blågröna alger. 2:dra » Bacteria, bakterier. 2:dra underklassen: Rhodophyceae, rödalger. 1:sta ordningen: Bangioideae. 2:dra » Florideae.
G. A.
*Alger [alṡjē, mindre riktigt alṡjär]. I öfverensstämmelse med franskan skrifver man numera landets namn Algeriet (Fr. Algérie) och nyttjar formen Alger (Fr. Alger) för departementet och staden. Medan gränsen i v. och ö., mot Marokko och Tunisien, är fastställd på en viss sträcka, är den södra alldeles obestämd och framskjutes af fransmännen alltmer i Sahara. I allmänhet kan 30:de breddgraden, från Ghadames vid Tripolis' gräns till n. om oasen Gurara, betecknas som sydgräns. Sålunda begränsadt, har A. en areal af omkr. 667,100 qvkm. Deraf stå under fransk förvaltning 477,913 qvkm., som 1891 hade en folkmängd af 4,124,732 pers., deraf 267,672 fransmän och 47,459 naturaliserade judar. Af dessa summor kommo på depart. Alger 170,801 qvkm., 1,468,127 innev., på depart. Constantine 191,527 qvkm., 1,714,539 innev, och på depart. Oran 115,585 qvkm., 942,066 innev. Återstoden, 189,187 qvkm., kallas Algeriska Sahara och beräknas hafva omkr. 50,000 innev. A. utgör ett särskildt undervisningsdistrikt (académie). Hvarje kommun har åtminstone en folkskola. Af högre läroanstalter finnas, utom lärostolar i arabiska (i Constantine och Oran), 1 juridisk skola, 1 medicinsk-farmaceutisk skola, 1 école des sciences och 1 école des lettres i Alger, 4 lycéer (Alger, Constantine och Oran), 8 colléges, 2 normalskolor (i Alger) m. m. I budgeten för 1895 upptogos 6,055,918 frcs för undervisningsväsendet. — Katolikerna hafva en ärkebiskop (i Alger) och tvänne biskopar (i Constantine och Oran), protestanterna ett konsistorium (i Alger). — Med jordbruk, boskapsskötsel och vinodling sysselsatte sig 1891 3,262,478 pers.; af sädesslag upptagen mark utgjorde 1890 2,866,414 har och skördades 775,6 mill. kg. hvete, 995,3 mill. kg. korn och 110 mill. kg. andra sädesslag. Af vin skördades 3,3 mill. hl. och af tobak 2,6 mill. kg. Mindre vigtiga jordbruksprodukter äro oliver, lin, bomull- l. raps och andra oljefrön. Af alfa-espartogräs, som växer vildt, samlades 105,300 ton. S. å. exporterades hvete för 36,5 mill. frcs, korn för 28 mill., hafre för 5 mill. och mjöl för 1 mill. frcs. Frukt- och grönsaksodlingen har på sista tiden blifvit af stor ekonomisk vigt. Vinodlingen har gjort stora framsteg (se Algeriska viner. Suppl.). Den skogbevuxna marken uppgafs 1887 till 3,28 mill. har; vigtigast äro korkekskogarna, af hvilka staten eger största delen. Boskapsskötseln medgifver en betydlig export. 1890 funnos 204,950 hästar, 40,000 mulor, 300,000 åsnor, 247,400 kameler, 1,232,000 nötkreatur, nära, 9 mill. får och 4 mill. getter. Nästan alla dessa djur tillhörde infödingarna. — Bristen på bränsle gör att befintliga malmer (jern-, bly- och kopparmalmer) ej bearbetas, utan exporteras.
A. bildar sedan 1851 ett tullområde med Frankrike, och så segerrikt har sistnämnda land bekämpat den utländska konkurrensen, att af hela exporten (för 222,8 mill. frcs 1891) 186,7 mill. och af importen (269 mill.) 224,8 mill. frcs kommo på omsättningen med moderlandet. — För underlättande af samiärdseln har regeringen utfört betydliga vägarbeten, och understödt jernvägsanläggningar. Jernvägarna hade vid 1892 års slut en längd af 2,933 km. De allra flesta linierna äro kustbanor; endast linierna från Arzeu till Ain Sefra och från Philippeville till Biskra gå längre in i landet. Till den senare skall den mångomtalade Sahara-banan genom öcknen öfver Ain Salaf till Timbuktu anknytas. Telegraflinierna hade s. å. en längd af 7,155 km. Tre underhafskablar förena Marseille med A.
I spetsen för regeringen står sedan 1871 en generalguvernör, som i sin person förenar den civila och militära makten och med afseende på den politiska förvaltningen sorterar under franska inrikesministeriet, i öfriga angelägenheter under vederbörande ministerium. Han biträdes af ett af de högste ämbetsmännen sammansatt conseil de gouvernement, som endast är rådgifvande. Ett conseil supérieur, bestående af regeringsrådets medlemmar, de tre divisionsgeneralerna, de tre prefekterna samt 6 medlemmar, valda af och bland hvart och ett af departementens generalråd (landsting), sammanträder en gång om året för att diskutera och votera om budgeten. Hvarje departement sänder 1 senator och 2 deputerade till franska nationalförsamlingen, som ensam lagstiftar för A. De tre departementen Alger, Oran och Constantine, hvart och ett med en prefekt och ett af kolonister och infödingar sammansatt conseil général, bestå hvart och ett af ett territoire militaire och ett territoire civile och indelas, hvad det senare beträffar, i arrondissement, medan det förra indelas i divisioner och subdivisioner. Civil-territoriet ökas genom fortskridande kolonisering på bekostnad af militär-territoriet. Det utgjorde 1891 124,941 qvkm., med 3,636,967 innev., militärterritoriet 352,972 qvkm., med 487,765 innev. Krigsstyrkan utgöres af en armékår (den 19:de, af omkr. 55,000 man. Domstolsväsendet är ordnadt i likhet med Frankrikes. — Finansernas ställning är föga god. Moderlandet måste fortfarande göra betydande tillskott, de sista åren vexlande mellan 75 och 90 mill. frcs; i dessa summor äro utgifterna för militärväsendet inräknade. Under åren 1830–86 skall A., enligt Vignon, hafva kostat Frankrike 4,764,336,700 frcs, medan moderlandets inkomster derifrån beräknas till endast 1,164,600,000 frcs. Budgeten för 1895 (i hvilken ej utgifterna för statsskuld, här och flotta äro medräknade) upptog utgifterna till 73,58 mill. frcs och inkomsterna till 48,58 mill. frcs, deraf 13,16 mill. direkta skatter, 23,13 mill. indirekta skatter, 3,1 mill. af statsdomänen o. s. v. Infödingarna erlägga endast direkta skatter.
2) Departement i Algeriet. Se härofvan. —
3) Hufvudstad i Algeriet, hade 1891 82,585 innev.
*Algeriet [alsje-], Fr. Algérié, fransk besittning i Afrika, Se Alger. Suppl.
Algeriska Sahara [alsjē-]. Se Alger, sp. 163. Suppl.
Algeriska viner [alsjē-]. De i Algeriet alstrade vinerna voro förr af ringa värde till följd
Källa: Project Runeberg ·
