Sida 81
Alfa l. halfa-gräs, handelst., en från arabiskan härstammande, särskildt i Frankrike använd benämning på det till gröfre väfnader (mattor m. m.) använda »esparto-gräset». Se Maerochloa. G. A.
*Alfabet. Se vidare Landsmålsalfabetet och Missionsalfabet.
Al-Farabi. Se Farabi.
Alfaro, signatur för författarinnan Anna Roos, bildad af de grekiska namnen (alfa, ro) på initialerna i hennes för- och tillnamn.
Alfdikning. Se Täckdikning.
Alfeios. Se Alpheus.
Alfenid, nickelhaltigt nysilfver, stundom öfverdraget med en svag försilfring. Jfr Nysilfver.
Al-Fergani. Se Arabisk literatur, sp. 945.
Alfhild, Hervararsagans namn på Ivar Vidfamnes dotter Od (se denna).
*Alfons, konungar af Portugal. — 1. Om Alfons I se vidare Portugal, sp. 53.
*Alfons XII, konung af Spanien, förmälde sig d. 23 Jan. 1878 med sin kusin Maria de las Mercedes (f. 1860), dotter till hertigen af Montpensier. Efter hennes snart inträffade död, d. 26 Juni 1878, trädde han d. 29 Nov. 1879 i äktenskap med ärkehertiginnan Maria Kristina af Österrike (född d. 21 Juli 1858), med hvilken han hade sonen Alfons samt döttrarna Maria de las Mercedes (född d. 11 Sept. 1880) och Maria Teresia (född d. 12 Nov. 1882). A. dog på lustslottet El Pardo, nära Madrid, d. 25 Nov. 1885. Om hans regering se Spanien, sp. 148.
Alfons XIII, konung af Spanien, den föregåendes son, föddes efter faderns död i Madrid d. 17 Maj 1886 och utropades s. d. till konung. Regentskapet öfverlemnades åt hans moder. Se vidare Spanien, sp. 148–149.
Alfort [alfår] l. Maisons-Alfort, by i franska depart. Seine, vid Marne, midt emot Charenton, 7 km. s. ö. om Paris. Ryktbar veterinärskola, anlagd 1766 af Bourgelet, ötver hvilken en staty der rests.
Alfred Ernst Albert, hertig af Sachsen-Koburg och Gotha, prins af Storbritannien, drottning Viktorias andre son, föddes d. 6 Aug. 1844 på Windsor och erhöll 1866 titlarna hertig af Edinburgh samt grefve af Ulster och Kent. Han företog såsom kadett flere sjöresor och ledde 1867 »Galateas» expedition till Australien, Indien och Öst-Asien. Sedermera utnämndes han till amiral i britiska flottan. Efter sin farbroder Ernst II:s död, d. 22 Aug. 1893, uppsteg han på Sachsen-Koburg och Gothas tron. A. är sedan d. 23 Jan. 1874 förmäld med storfurstinnan Maria (född d. 17 Okt. 1853), kejsar Alexander II:s dotter, och har i sitt äktenskap sonen Alfred (f. 1874) samt döttrarna Maria, 1893 förmäld med prins Ferdinand af Rumanien, Viktoria, 1894 gift med storhertig Ernst Ludvig af Hessen, Alexandra och Beatrix.
Alfric. Se Aelfric.
*Alfshög, socken. 1,502 har. 561 innev. (1893).
*Alfta, socken. Med inräkning af Svabensverks kapell 1,010,23 qvkm., 5,328 innev. (1893).
*Alfva, socken. 2,338 har. 499 innev. (1893).
Alföld, den stora ungerska slätten. Se Ungern, sp. 1354.
*Algaciter. De föremål i fukoidsandstenen, hvilka förr tolkades såsom aftryck af alger, uppfattas numera såsom spår af maskar. A. G. N.
*Algaritm (rättare algoritm, algorism). Se Muhammed ibn Mûsa Alchwarizmî och Positionsaritmetik.
Algauti Gautreksson. Se Algöte Götriksson.
*Algefara. Diofantos skref »Tretton böcker om aritmetiken» (ej elfva, såsom uppgifves å sp. 436). Om algebraiska tecken se vidare Matematiska tecken.
*Alger, algae, bot. Nyare undersökningar hafva i åtskilliga afseenden kompletterat den i artikeln lemnade framställningen af algerna. Närmare redogöres härför under respektive specialartiklar. Här må särskildt framhållas, att alger uppträda, utom på förut nämnda ställen (vatten, klippor etc.), äfven såsom »gonidier» i lafvarnas bål. Åtskilliga lågt stående alger (Protococcoideer, Chroococcaceer, Chaetophoraceer m. fl.) lefva i intim förbindelse, symbios, med svampar af olika slag (Se Lichenes och Symbios).
I systematiskt afseende råda ännu ganska olika åsigter om många hithörande arters inbördes förvantskap. I senare tider hafva ock åtskilliga förut till djurriket räknade organismer, t. ex. Peridineerna, börjat upptagas såsom alger.
En öfversigt af algernas olika klasser och ordningar, såsom de numera ofta begränsas, meddelas här (efter Warming, 1890).
1:sta klassen Peridinea. 2:dra » Diatomeae, kiselalger. 3:dje » Schizophyceae. 1:sta ordningen:Cyanophyceae, blågröna alger. 2:dra » Bacteria, bakterier. 4:de » Chlorophyceae, grönalger. 1:sta ordningen Conjugatae. 2:dra » Protococcoideae. 3:dje » Confervoideae. 4:de » Siphoneae. 5:te » Characeae. 5:te » Fucoideae, brunalger. 6:te » Florideae, rödalger.
Senare (1891) har N. Wille uppställt ett nytt system, i flere vigtiga afseenden afvikande från det ofvan anförda. Han indelar algerna i tre klasser:
1:sta klassen: Chlorophyceae, grönalgerna,
sönderfaller i samma fem ordningar, som ofvan
anförts. Characeae användes dock endast som
familjenamn; ordningen 5 kallas Gyrophyceae.
2:dra » Phaeophyceae, brunalger, med sex ordningar: 1:sta ordningen: Syngeneticae. 2:dra » Dinoflagellata (Peridinea m. fl.).
3:dje » Pyritophyceae (Diatomiaceae). 4:de » Phaeosporeae. 5:te » Cyclosporeae (Fucaceae). 6:te » Dictyoteae. 3:dje » Aciliatae.
Källa: Project Runeberg ·
