Sida 694
Kongostaten ...
Hedemarken, f. 1847, var 1891–93 chef för Departementet for det indre i Steens ministèr.
Konsistorium. Om akademiskt konsistorium se Lunds universitet, sp. 277. — I senare hälften af 1600-talet förordnades vid flere tillfällen (med säkerhet 1672, 1681, 1682, 1685) af K. M:t ett utomordentligt konsistorium (Consistorium extraordinarium), med ärkebiskopen eller en biskop såsom preses samt biskopar och andra framstående prestmän samt Stockholms konsistorii ledamöter såsom bisittare att ransaka och döma i högsta instans rör. förseelser af stiftsstyrelse eller ledamot af sådan eller i andra mål af synnerlig vigt. Det sammanträdde i Stockholm och beseglade sina skrifvelser med Stockholms stads konsihtorii sigill. — Om rikskonsistoriet (consistorium regni) se Prestestånd, sp. 195.
Konsonanta toner. Se Tonförvantskap.
Konsortium. Se Censortium.
Konst, grufv. Se Vattenkonst 2.
*Konstakademi. Köpenhamns konstakademi kallades vid sin stiftelse (1754) »Kongl. skildre-, bildhuggerog bygningsakademi» och heter nu »Det kongl. akademi for de skönne kunster». Akademiens konstitutioner undergingo vissa förändringar 1887. Med undantag af valet af medlemmar skötas akademiens angelägenheter numera af ett akademiråd, som består ät professorerna och 24 medlemmar. Professorerna (3 i målare, 2 i bildhuggare- och 2 i byggnadskonst) i förening med ett »skolråd» leda undervisningen, och jämte dem finnas facklärare i anatomi, perspektivlära, konsthistoria, språk m. m. Administrationen ledes af direktören, som har till biträde en sekreterare för kontorsgöromålen. Sekreteraren är såsom sådan led. af akademien. Sedan elementarundervisningen blifvit skild från akademien, finnas i »Det techniske selskabs skole» en allmän förberedande skola, hvilken alla eleverna måste genomgå, och vid akademien sjelf särskilda skolor för målning, bildhuggeri (modeliering), byggnadskonst och dekoration, hvar och en delad i två klasser. Undervisningen afslutas med ett afgångsprof, hvars afläggande berättigar konstnären att täfla om akademiens guldmedaljer, om premier af olika slag samt att söka resestipendier (de sistnämnda kunna af målare sökas utan afgångsprof, emedan akademien saknar skolor för landskaps- och genremålning). 1888 upprättades en med akademien förenad konstskola för qvinnor, der undervisning meddelas i en målare- och en bildhuggareskola, men den allmänna förberedelsen måste vara förvärfvad förut. Denna skola ledes af 2 lärare enligt samma regler, som gälla för akademiens skolor, och med samma fordringar. Qvinliga konstidkare hafva tillträde till föreläsningar och öfningar och i en viss proportion äfven rätt till reseunderstöd. Akademiens stiftelsefest firas hvarje år d. 31 Mars medelst afsjungandet af en kantat, uppläsning af sekreterarens årsberättelse och medaljutdelning af protektorn (konungen), hvarefter den årliga utställningen öppnas. Ph. W.
Konstantia, fordom stad. Se Salamis 2.
Konstantia, ett utmärkt, rödt eller hvitt likörvin från Kaplandet. Jfr Constantia.
*Konstantin, ryska storfurstar. — 2. K. Nikolajevitj dog d. 24 Jan. 1892 i Pavlovsk.
Konstantin, hertig af Sparta, kronprins af Grekland, äldste son af konung Georg I och drottning Olga, f. i Athen den 2 Aug. 1868, förklarades 1886 myndig och utnämndes till kapten vid 1:sta infanteriregementet. Sedermera studerade han en tid juridik och statsrätt i Leipzig. På den militära banan avancerade han till gen.-löjtnant och utnämndes vid krigsutbrottet 1897 till befälhafvare öfver den i Tessalien mot turkarna opererande armén. Motgångarna i kriget, för hvilka den allmänna opinionen gjorde i synnerhet honom ansvarig, väckte en så stark ovilja mot honom, att man ropade på hans uteslutande från tronföljden. Den 27 Okt. 1889 trädde han i äktenskap med kejsar Vilhelm II:s syster Sofia (född d. 14 Juni 1870), som skänkt honom sönerna Georg (f. 1890) och Alexander (f. 1893) samt dottern Helena (f. 1896).
*Konstantinopel hade 1885, enligt officiella uppgifter, 71,085 boningshus, de flesta små och illa byggda samt bebodda, hvart och ett, af en enda familj, enär osmanernas familjelif ej medgifver dem att hyra ut en del af huset åt främlingar, och 873,565 innev. (utom befolkningen på Prinsöarna och i de vid K. belägna byarna vid Marmarasjön), af hvilka kommo 389,545 på det egentliga Stambul, 237,293 på Pera, Galata, Tophane och förstäderna vid Gyllene hornet, 99,102 på den europeiska stranden af Bosporen och 147,625 på Skutari, Kadiköi och den asiatiska stranden af Bosporen. Af hela antalet voro 384,910 turkar (55 proc.), 152,741 greker, 149,590 gregorianska armenier, 44,361 judar m. fl. och 129,243 främlingar, af hvilka omkr. 50,000 från Grekland. I hamnen, som de senare åren ombygts af ett franskt bolag och som består af tre delar: ångbåtshamnen framför (nedanför) den östra af de båda skeppsbryggor (ej 3), som förena Stambul med Galata, handelshamnen mellan de båda broarna och krigshamnnn ofvanför den inre, in- och utklarerade 1894 18,572 fartyg, om 13,559,300 tons, af hvilka 14,679 fartyg, om 13,383,240 tons, i utrikes sjöfart (britiska fartyg 6,251, om 8,364,000 tons). Sedan 1888 står K., öfver Adrianopel, i jernvägsförbindelse med det öfriga Europa.
Konstantinsbågen. Se Triumfbåge.
Konstanz hade 18,692 innev. 1895 (kretsen s. å. 136,181 innev.).
*Konstförening. »Föreningen för nordisk konst» har upphört. Om den 1886 bildade Sveriges allmänna konstförening se d. o. och om Föreningen för grafisk konst se d. o. Suppl.
Konstgjordt smör. Se Margarin (äfven i Suppl).
Konstgjutning, tekn. Se Bronsgjutning.
*Konstitution. 3. Kem., det sätt, på hvilket, enligt hvad man föreställer sig, atomerna i en molekyl af någon förening äro grupperade, således molekylarstruktur l. molekylarbyggnad. Formler, som utvisa denna, benämnas konstitutionsformler, rationella formler l. strukturformler till skillnad från empiriska formler, som uttrycka blott sammansättningen enligt analysresultatet. P. T. C.
Konstledning, grufv. Se Vattenkonst 2.
Konstnärlig eganderätt. Se Artistisk eganderätt. Suppl.
Källa: Project Runeberg ·
