Sida 144
8. Trumpetsignaler och sabelhugg
144
YNGLINGARNE.
»Gutår, gossar!» ropade den längre och äldre af underofficerarne, i det han höjde maderaglaset; »när gammal vänskap kredensar vinet, så frågar man inte efter om drufvan vuxit på Madera eller skjutit upp bland svamparne i våra nederlagskällare!. . . Drick, Axner, och se glad ut! .. . Vet, att du dricker med officerare!»
»Tack, bror Pauli!» svarade ynglingen i civila kläderna, »tack, icke just för vinet, som du vet att jag inte gerna dricker så tidigt på dagen, men tack för du påminde om gammal vänskap, fast det behöfde du visst inte påminna om.»
»Nej, det behöfde jag visst inte,» sade Pauli, i det han klingade med skolkamraten; »har du laddadt, Hök?» tillade han, vänd till den yngre underofficern; »en treklang, bröder! Triumvirer i pokalen, liksom vi varit det i skolan! . . . Axners skål!»
»Ja, Axners skål, professor Axners skål!» ropade Hök med sin vanliga liflighet; »din skål, präktiga pojke, fast du inte har sabel vid sidan, som Pauli och jagi»
Tre fulla vinglas möttes, klingade och tömdes till sista droppen.
»Du är en huggare, Axner!» började Pauli ånyo; »på tre år genom qvarta och gymnasium . . . Det har gått som en dans för dig. . . om en vecka är du liber studiosus och får slåss med gesällerna i Upsala. . . Jag vill begära permission för att helsa på dig och se, hur du bär dig åt.»
»Mycket ledsamt, att vi inte få behålla dig!» tillade Hök; »inte vet jag heller, hur du kan trifvas utan oss.»
»Ja, jag kommer mycket att sakna er båda,» svarade Axner; »men terminerna äro inga evigheter... vi skola vara desto oftare tillsammans, när jag kommer till Stockholm igen.»
»Hvar postdag ett bref från dig,» erinrade Hök.
»Ja, det får du inte glömma,» tillade Pauli.
»Nej, nej, tjecker ni det!...»
»Och innan du reser,» utlät sig Pauli, »ta vi oss ett litet rummel på Stallmästargården . . . Skiljas utan tårar? . . . Omöjligt, bror!»
»Om vi inte ha gråtit förr, så skola vi gråta då,» förklarade Hök, tryckande med ömhet gymnasistens hand.
»Ar det fråga om sådana tårar, soili ögat gjuter,» yttrade Axner med rörelse, »så kommer jag nog att spendera tillräckligt; men blir det fråga om buteljens eller vinets, så
Källa: Project Runeberg ·
