Sida 395
7. Elektrisk belysning
DEN ELEKTRISKA STRÖMMENS GÅNG GENOM GASER. 395
Lucas har jämväl bestämt det motstånd, som utöfvas af dylika kolstänger. Vid vanlig temperatur, d. v. s. omkring 15°, utöfva Carrés kol med en meter längd och en qvmm. tvärskärning ett motstånd af 70 ohm. Dock afvika de särskilda stängernas motstånd 25 å 30 proc. från detta medeltal. Beträffande temperaturens inflytande visade det sig, att om r är motståndet vid temperaturen t och r^ vid 15°, så har man mellan 400° och 900°
__ l + 0,0005 (t- 15)
r ~ Ti l+ 0,005 (£ - 15)"
Motståndet minskas således vid högre temperatur, såsom ofvan blifvit anfördt.
216. Den elektriska strömmens gång genom gaser och tomrummet. - Elektricitetens fortplantning genom gaser skiljer sig väsentligt från det sätt, på hvilket den framgår genom fasta och flytande ledare. Då denna omständighet, som först nyligen blifvit närmare utredd, står i ett visst samband med den elektriska ljusbågens uppkomst, skola vi här anföra de förnämsta resultat, hvartill man i detta hänseende kommit.
När den elektriska strömmen genomgår en fast kropp, erfordras icke någon viss storlek af den elektromotoriska kraften för att elektriciteten skall kunna framledas, ehuru strömmen blifver så mycket svagare, ju mindre denna kraft är. Däremot erfordras det en viss elektromotorisk kraft för att drifva elektriciteten fram genom en gas, och understiger nämnda krafc en viss gräns, kan strömmen icke framgå, utan är gasen i så fall fullständigt isolerande. Enligt J. J. Thomson erfordras 30,000 volt per centimeter för att vid vanligt tryck och 16° temp. föra elektriciteten genom en gas. Vid aftagande tryck minskas den erforderliga elektromotoriska kraften nära i samma förhållande ända till ett visst minimum.
Den värmeutveckling, som eger rum, då en elektrisk ström framgår genom en gasmassa, är icke såsom vid fasta och flytande kroppar proportionel mot qvadraten på strömstyrkan, utan, såsom G. Wiedemann först visat, mot strömstyrkan själf eller med andra ord mot den qvantitet elektricitet, som genomströmmar gasen. Tvärskärningen hos gasmassan är härvid utan inflytande, under det att hos fasta och flytande kroppar värmeutvecklingen är omvändt proportionel mot densamma. Detta står i sammanhang med den olikhet, som eger rum mellan gaser och andra kroppar i afseende å ledningsmotståndet. Hos de fasta och flytande kropparne är nämligen motståndet omvändt proportionelt mot tvärskäringsarean, hvaremot denna icke utöfvar inverkan vid elektricitetens ledning genom gaser. T. ex.
Källa: Project Runeberg ·
