Sida 165
3. Galvaniska staplar. Accumulatorer. Termoelektriska staplar
KEYNIER-SIMMENS ACCUMULATORER.
165
n
om accumulatorers konstruktion. Fig. 88 visar en af dem, för hvilken Plantés sekundära stapel ligger till grund. Denna accumulator har tre olika elektroder, hvardera bestående af ett långt och tunt blyblad, som är veckad t och vid öfre änden fastlödt uti en mässingsmontering, hvilken är fastsatt vid ett tvärstycke af paraffinerade trä. Den mellersta elektroden P är positiv, de båda yttre N, N negativa, och dessa sistnämnda äro förenade sinsemellan ofvanom glaskärlet, som innehåller det svafvelsyrehaltiga vattnet. Åccumulatorns vigt är vid pass 12 kg.
Yid en annan accumulator, hvars utseende temligen liknar den nu beskrifna, är den mellersta elektroden formad af ett veckadt bly blad, som är prepareradt efter Plantés förfaringssätt, men de båda yttersta elektroderna äro släta blyblad, förkopprade genom sönderdelning af den i glaskärlet varande svafvelsyrehaltiga kop-parsulfatlösningen. Dess vigt är 7 kg.
En tredje accumulator har zinksulfatlos-ning i stället för koppar-sulfatlösning.
Alla tre accumula-torerna hafva samma laddningskapacitet, vid pass 125,000 Coulomb efter tusen timmars pre-parering. Den elektromotoriska kraften är likväl olika för dem, nämligen 2 volt för den först beskrifna, 1,7 för koppar- och 2,3 volt för zink-accumulatorn. Samtliga de nu beskrifna apparaterna äro af sedda att arbeta med en temligen ringa strömstyrka, t. ex. 10 ampere, men de kunna ock länge bibehålla sig oförändrade. Inre motståndet är omkring 0,04 ohm.
Reynier har för tekniska ändamål konstruerat en annan zinkaccumulator med ett större antal elektroder, såsom fig. 89 visar i en femtedel af verkliga» storleken. Apparaten omslutes
F£». 88.
Källa: Project Runeberg ·