Sida 17
1928
Krig på arbetsmarknaden.
Arbetslagarna antagna.
Genom lag av den 22 juni upprättades arbetsdomstolen för mål rörande kollektivavtal. Den skall bestå av ordförande och sex ledamöter, samtliga förordnade av Kungl. Maj:t, ordf. och två ledamöter bland personer, som icke kunna anses företräda arbetsgivar- eller arbetarintressen, samt för två år i sänder två arbetsgivar- och två arbetarledamöter, efter förslag från Svenska Arbetsgivareföreningen, respektive Landsorganisationen.
Arbetsdomstolens beslut får ej överklagas.
Årets konflikter.
2 januari. Lockout vid pappersmassefabrikerna och de mellansvenska gruvfälten.
Pappersmassekonflikten.
2 januari. Regeringen tillsätter en medlingskommission med landshövding H. Elmquist som ordförande.
25 januari. Första medlingsförslaget avslås av arbetarna mot deras egna förhandlingsdelegerades tillstyrkande.
30 januari. Sågverken indragas i konflikten genom utvidgad lockout.
5 mars. Lockouten utvidgas ytterligare genom att omfatta även pappersbruken.
31 mars. Ett nytt medlingsförslag från kommissionen avslås av arbetarna.
12 april. Efter en viss uppmjukning antages kommissionens förslag av deras delegerade. Arbetet återupptages i stort sett efter påsk, men vissa bruk fortsätter konflikten ännu några dagar.
GCruvkonflikten.
I5 januari. Regeringen tillsätter en medlingskommission med direktör Allan Cederborg som ordförande.
23 januari. Sympatistrejk utbryter vid Grängesbergs samtliga gruvor i Grängesberg, Malmberget och Kiruna. Antalet i storkonflikten indragna arbetarna stiger härigenom till 57 000 man.
2
Per Albin i spetsen för arbetartåget.
På order av Landsorganisationen hölls lördagen den 22 maj över
hela landet protestdemonstrationer mot regeringens förslag till lag
om arbetsfred. I Stockholm leddes demonstrationen av hr Per Albin Hansson i spetsen för sina skaror utanför slottet.
Gruvkonfliktens kostnader.
Efter en specialundersökning av den långvariga gruvkonflikten fastslår socialstyrelsen, att arbetarna på densamma förlorade omkring 15 millioner kr. Genom konflikten, som berörde omkring 8 500 arbetare, gingo i runt tal 1 4, millioner arbetsdagar förlorade. Den sammanlagda beskattningsbara inkomsten från av konflikten berörda samhällen minskades under konfliktåret med omkring 28 milj. kr. Enligt en annan statistisk redogörelse av socialstyrelsen utgjorde löneförlusterna på strejker under år 1928 inalles omkring 45 millioner kr. :
Under konflikten erhöll de svenska gruvarbetarna betydande strejkunderstöd från Ryssland.
26 mars, II april, 29 maj. Misslyckade medlingsförsök.
8 augusti. Arbetsfred slutes på i huvudsak samma villkor som gällt före konflikten.
17
Källa: Project Runeberg ·
