Sida 396
1935
Dikter vid gränsen.
Bertil Malmberg
DIKTER vID GRÄNSEN
Albert Bonniers förlag.
Bertil Malmberg. f. 1889.
MIDNATT.
IL
När varje dag vår fattigdom förkunnar ... när helighetens djupa flöde tryter, då locka oss som trolska hälsobrunnar
förkristna sakrament och urtidsmyter.
IH.
Vi lämna bävande det kristna hoppet för bilder, drömde länge dessförinnan. Ej av en fader ledes världsförloppet:
tvekönad är den stora gudgudinnan.
Vår alltför sena själ vill icke hata den lägre andevärldens skygga vimmel. För tydlig ter sig ljusets vintergata.
För obeskuggad är de kristnas himmel.
Man flydde för de mörkare begären. — — Man tillbad ljusets adonai allena och överlät den dunkla hemisfären
som arv och egendom åt det gemena.
Men lönnligt törstar människan att fira den återkomst hon länge måst försaka
— — där livet får sin trolska dubbelspira och kerubim sin tjurgestalt tillbaka.
ITI.
Och ändå göra korsets nya skaror modernaste reklam för kristusanden. — — De hava inga mitror och tiaror,
och sakramentet spilla de i sanden.
De ana ej, att fristen är förliden. — — De komma drivande i muntra grupper. De tro sig kunna överrumpla tiden
och vinna själarna med friska kupper.
De tro på ledning, men på en som rättas av eftertanken, prövas, kontrolleras. Den blinda tro med vilken berg försättas
känna de icke, den var aldrig deras.
En hastig stund skall deras välde vara: de skola slunga fanorna och svärden och flykta som en skugglik ryttarskara,
när andestormen kommer över världen.
IV.
Omärkligt svänger livets himmelskupa, och sakta vrida sig dess hemisfärer. — — Snart skymtar för vår syn den midnattsdjupa
urtidens dubbeltydiga chimärer.
Och obevekligt sjunker korsets tecken, det löser människan från trohetsplikten och avstår rummet mellan väderstrecken
åt gudavarelser med djuransikten.
Stor glänser rymden. Under månens skiva varsna vi tempel av emalj och kakel -— — och underjordens svarta munnar bliva
till visdomsklyftor, mumlande orakel.
En obeskrivlig trolldom griper världen, en helig rysning inför urtidsmötet — — och under trummornas magi går färden
mot ödesbranten eller modersskötet.
Stora guldmedaljen till Bertil Malmberg.
Svenska akademien hade i våras beslutat att dess stora guldmedalj skulle utanför tävlingen kunna utdelas för under året utkommet verk, som vore förtjänt därav. Ett sådant verk hade akademien funnit föreligga i Bertil Malmbergs diktsamling »Vid gränsen».
Källa: Project Runeberg ·
