Sida 249
1932
”Guds gröna ängar”.
Teaterchefen Erik Wettergren (längst t. v.) hälsar på Dramatiska teaterns scen författaren Marc Conelly (närmast t. h.) vid
uppförandet av »Guds gröna ängar».
»Guds gröna ängar».
— — — Författaren har tagit fasta på det kännetecknande för all naiv fantasi, nämligen att den formar sin inre värld efter den yttre, efter det dagliga livets händelser och personer, och på det viset ger sagan kropp, det abstrakta konkretion, religionen och moralen en handgriplig närvaro. Här ligger skådespelets originalitet. Gud ser ut som pastor Dubois i Nya Hoppets kapell, Noak blir en gammal baptistpredikant, from och ödmjuk och bara litet svag för brännvinet, en hedersman som Bellmansfiguren, Adam framställes som jordbruksarbetare, Kains ättling i sjätte led är en ung snobb, och i Babylon går det till som i en negerklubb och nöjeshåla i New Orleans etc. etc. — — —
Bo Bergman. Dagens Nyheter.
Georg Blickingberg som Gud Fader.
— — — Det är en Gud sådan som sydstatsnegern skapat honom efter sitt beläte. Skådespelaren segrade utan ansträngning; det fanns inte en falsk not, inte en gest av teater i denna framställning med dess lugna pondus — då hade den varit räddningslöst förlorad. — — —
Bo Bergman. Dagens Nyheter.
som Herren Gud.
Demonstration på Dramaten.
En nazistdemonstration av ganska kontinentalt slag gjordes på kvällen lördagen den 15 oktober på Dramatiska teatern mitt under uppförandet av »Guds gröna ängar». Under den praktfulla, men i mångas tycke en smula för syndiga scenen i Babylon singlade dels ruttna tomater och äpplen och dels ett knippe gröna flygblad ned över parketten, undertecknade »närvarande nationalsocialister» och försedda med rubriken »Sverige, vakna», efter hitlersk förebild. Resultatet av det hela blev att tio åskådare lämnade parketten — flera hade träffats av de obehagliga projektilerna — en statist träffades i magen av en stenkula och ett tiotal ynglingar flydde från andra och tredje raderna, medan en anhölls.
Böter för tomatkastningen.
De tre nazistynglingarna, som voro med om uppträdet på Dramatiska teatern, ha av polisdomstolen dömts till 85 kr. böter vardera.
Insändare i Nya Dagl. Allehanda. Är det tillåtet?
Det tycks som om nu för tiden allt skulle få passera hur opassande och van-
vördigt det än är, Så t. ex. att en sådan -
pjäs som »Guds gröna ängar» skall få uppföras på nationalscenen, där man icke
Till höger om honom Carl Barcklind som ängeln Gabriel, och i mitten Georg Blickingberg
ens drar sig för att låta det Högsta Väsendet, den ende tillbedjansvärde, vår Skapare och Gud framställas såsom en vanlig människa, »med cigarr i munnen», det är ofattligt. 4. H:
Babylon!
I lördagskväll bevistade jag Dramatiska teaterns föreställning av »Guds gröna ängar». Förledd av de berörnimande recensionerna gick jag dit i tron att få uppleva ett uppbyggligt skådespel. Men hur är det ställt i vårt land? Jag är själv frireligiös, och jag håller Gudsbegreppet högt. Men här är det blasfemi långa stycken. När Gud i pjäsen vill sända Moses och Aron till Farao, då lägges denna replik i Mose mun: »Men Gud, man måste vara en stor taskspelare för att komma sig in hos kungligheten». Åt denna replik skrattade kunglig åskådare: Rent vidrig fann jag Babylonscenen vara, men även denna fick applåder. På vilken sida fanns det värsta Babylon? -E::S:
Dumhet!
Månne man icke om vederbörandes åtgörande att på vår främsta dramatiska scen låta framföra detta opus skulle kunna använda Talleyrands bekanta yttrande: »Det är mer än ett brott; det är en dumhet».
Linköping den 17 okt. 1932
C. Schoug:
249
Källa: Project Runeberg ·
