Tillbaka Read Runeberg

Gustaf V och hans tid. En bokfilm. 1928-1938

Originalsida 26
Originalsida 26
Originalsida 26
Originalsida 27
26–27

Sida 26

1928

Ny chef för Dramaten.

Dramatens nye chef.

I konselj den 23 mars avgjordes äntligen den sedan några månader inom teaterkretsar med spänning motsedda frågan om ny chef för Dramatiska teatern "efter Tore Svenn-

Intendent Evik Wettergren. berg, som avsagt sig uppdraget. Den nyutnämnde är intendenten vid Nationalmuseum Erik Wettergren, som av regeringen förordnats att från I juli och tre år framåt vara chef för Nationalscenen. Den nyutnämnde teaterchefen är född 1883, blev 1905 amanuens vid konstmuseet i Uppsala och vid Nationalmuseum 1908, där han 1919 blev intendent. Åren 1911—13 var han tjänstledig från sin befattning vid museet och ägnade sig åt teatern, som skådespelare vid Intima teatern i Stockholm.

Avskedsintervju med Tore Svennberg.

Ni vill veta hur det har varit — nåväl, dessa sex och ett halvt år som jag skött chefskapet vid Dramatiska teatern ha åtminstone berett mig själv åtskillig glädje. Fritt från stötestenar har ju inte mitt arbete varit, naturligtvis inte. En teaterchefsbana är inte blomsterströdd. Men det innebär ju ett slags tillfredsställelse för mig att mitt avsked är, så att säga, frivilligt. Jag hade tidigare yttrat min önskan att avgå, men då regeringen bad mig stanna ett år, gick jag med på det. Att stå kvar till sjuttio år, som jag gjort, är för övrigt längre än som brukas i statens tjänst.

Om fordringarna i allmänhet ha skärpts på senare tid? — Ja, det är nog så att skådespelarna numera föra ett sundare liv än förr. De gifta sig och få egna hem och äro inte så mycket ute. Den starka konkurrensen gör också sitt till. Man vet vad en bortsuddad kväll kan betyda. Det är inte bara spriten som kan vara skadlig utan också nattvak och rökning. Nå, själv är jag inte absolutist i vare sig det ena eller det andra. Men jag har alltid varit måttlig. Angående arbetet hoppas jag få fortsätta med gästspel här i staden och gärna på turné.

26

Nils Arehn som Bourdier i »Kungen».

Nils Arehn död.

Skådespelaren Nils Arehn avled natten till söndagen den I april i sitt hem efter en kort tids sjukdom. Den bortgångne, som var född 1877, sörjes närmast av maka, född Bergqvist, två döttrar samt syster.

x

Man tänker på vad han åstadkommit — i denna stund —- nästan lika mycket på det hämmande i hans öde, som långa tider tog krafterna från honom och hindrade honom att ge allt som han borde ha kunnat ge med sina stora förutsättningar. Ty han var väl utrustad för sitt kall, både i inre och yttre avseende. Och redan tidigt hade han blivit klar på vart hans håg lutade. Härstamningen från Lars Hjortzberg, (Arehn var sondotterson till den berömde skådespelaren) må härvidlag gälla vad den kan.

Med Nils Arehn förlorar den svenska scenen en gedigen och auktoritativ män-

niskoframställare. Bo Bergman. Dagens Nyheter.

& TrATRo dei Piccou &

KONSERTHUSET, Stora. salen Premiär Torsdag d. 19 kl. 8 e m.

Barberaren i Sevilla ER ”GEISHAN”

Solist-Divertissement,

”Kammarmusik”, Josephine Baker-parodi ete. etc.

523 personer. 28 av kött och blod, 500 av trä.

Nils Personne död.

Efter en tids avtynande avled den 15 juni i sitt hem i huvudstaden intendenten fil. d:r Nils Personne. Dödsorsaken var hjärtförlamning. D:r Personne var född i Stockholm den 15 januari 1850 och efterlämnar som när-

Intendent Nils Personne.

mast sörjande maka, född Janson.

xx

Scenisk kvickhet, form och elegans, det fasta greppet, de klara linjerna präglade allt vad han gjorde. I sin krafts dagar hade han en mimisk rörlighet och en virvlande tunga utan like. Hans komiska brio drog allas blickar till sig, kom alla att spetsa öronen när han spetsade munnen. Hela hans konst elektriserade. Den rörde vid den torra komiken likaväl som vid den jovialiska, men först och sist var den festivitas. Liv och litteratur i ett. Litteratur som blivit liv. Och över alltsammans en teaterhimmel där många stora stjärnor lyste och Moligéres klarast av alla.

Orgon, Tartuffe, Scapin, Arnolphe, Mascarille — det var hans hyllning åt Moliére och hans hus. Malvolio, Mercutio och Polonius blevo oförglömliga Shakespearetyper, även dessa visserligen sedda genom franska glasögon, men hur lysande. Inom det klassiska lustspelet var Personne den ojämförligaste hos oss.

I likhet med Mantzius var Nils Personne, som bekant, inte endast skådespelare. Han var också en lärd man på sitt område, en flitig teaterhistoriker. När han fyllde 75 (1925) framkastades ett stilla förslag om att han borde bli hedersdoktor. Han blev det som bekant i fjol — den första bland Thalias söner hos oss.

Bo Bergman. Dagens Nyheter.

Personnes testamente öppnat.

D:r Personne har ihågkommit Stockholms högskola med en donation på inte mindre än 100 000 kr., och samma belopp skall, enligt testamentet, av den efterlämnade förmögenheten överlämnas till Nationalmuseum.

Källa: Project Runeberg ·