Sida 124
Riksgäldskontoret och sedan 1893 utsetts till ordförande derstädes.
Anderson [ä'ndörsön], Rasmus Björn, nordamerikansk skriftställare, f. 1846 i Wisconsin, son af en norsk utvandrare, var 1875–84 professor i skandinaviska språk vid Wisconsin-universitetet i Madison och 1885–89 Förenta staternas ministerresident och generalkonsul i Köpenhamn. Han har i åtskilliga skrifter sökt göra den fornnordiska odlingen känd i Amerika. Bland A:s arbeten må nämnas Den norske maalsag (1874), America not discovered by Christopher Columbus (s. å.; flere uppl.) och Norse mythology (1875, 5:te uppl. 1887; öfversatt på flere språk). Han har derjämte öfversatt Eddorna, Asbjörnsens »Norske folkeeventyr» (Norse folk-lore-tales, 1886), Björnsons skrifter m. m.
Anders R-n (Anders R.....n), signatur för författaren A. A. E. Flodman.
*Anderssen, Adolph, afled som gymnasialprofessor i Breslau 1879.
Andersson, Guðmund, isländsk språklärd. Se Isländska språket och literaturen, sp. 863.
Andersson, Oskar, skådespelare och teaterledare, född d, 8 Dec. 1813 i Stockholm, tog hofrättsexamen i Upsala och tjenstgjorde i flere år vid K. M:ts kansli, men lemnade i senare hälften af 1830-talet ämbetsmannabanan för att följa sin brinnande håg för den sceniska konsten. Han debuterade å k. teatern och anställdes vid O. U. Torsslows sällskap, hvarest han genom sina lyckliga gåfvor utmärkte sig i älskareroller. 1850 öfvertog han Wallinska sällskapet och verkade som teaterföreståndare och sin kringresande trupps främste karaktersskådespelare flere år i Sverige och Finland, somrarna 1853–62 å Humlegårdsteatern. Hans trupp var särdeles god och räknade bland sina medlemmar Clementine Fehrnström (sederm. fru Swartz), Charlotte Forsman (sederm. fru Raa-Winterhjelm), Hedvig Harling (sederm. fru Willman), Gustaf Sandström, W. Åhman m. fl. 1863 ingick A. kompaniskap med W. Åhman och M. Pousette. A. dog i Malmö, d. 13 Jan. 1866. För teatern öfversatte han flere lustspel och författade sjelf bl. a. Våra hustrur (1848). Han var en begåfvad och varmhjertad man, som åtnjöt allmän aktning.
*Andersson, Johan, utnämndes till teol. doktor 1877 och var vid kyrkomötet 1878 å nyo presterligt ombud för Vexiö stift. 1879 utnämndes han till Biskop i Vexiö stift, efter H. G. Hultman, sedan han vid valet erhållit första förslagsrummet, och bevistade derefter såsom sjelfskrifven ledamot kyrkomötena 1883 och 1888. Död å Östrabro biskopsgard d. 14 Juni 1894. J. P.
*Andersson, N. J., tog afsked 1879 från intendentsbefattningen och dog i Stockholm d. 27 Mars 1880.
Andersson, Ola (A. i Nordanå, A. i Burrlöf), riksdagsman, född i Nordanå, Görslöfs församling, Malmöhus län, d. 2 Nov. 1837, erhöll sin första undervisning dels i hemmet, dels i folkskolan och tillbragte, när han fyllt 17 år, en termin vid Lunds realskola (motsv. stadens nuv. privata elementarläroverk). Såsom äldste hemmavarande sonen fick han vid faderns, Anders Jönssons, död 1857 taga hand om skötseln af dennes efterlemnade hemman, hvilket han ett par år senare inköpte af sina medarfvingar. Redan tidigt gjorde Ola A. sig känd såsom en framstående kommunalman. Utom ordförandeskap i kommunalstämma och nämnd, som han från början af nu gällande kommunallagars tillämpning (1863) innehade inom Görslöfs kommun till sin afflyttning derifrån 1877, har han under längre eller kortare tider innehaft nästan alla sådana uppdrag, hvilka kunna förekomma i det kommunala lifvet, hvartill ock bör räknas ledamotskap af Malmöhus läns landsting (1871–83). Från 1876 har han varit en verksam ledamot i Malmöhus läns hushållningssällskaps förvaltningsoch beredningsutskott samt åren 1892–94 sällskapets vice ordförande; han är derjämte sedan flere år ledamot i den s. k. skånska hushållsföreningen. Varmt och lifligt intresserad för en förbättrad folkundervisning, har han kraftigt främjat slöjdundervisningen inom ortens folkskolor samt varit ordförande i styrelsen för folkhögskolan å Hvilan för manliga elever (från hennes stiftelse 1868), sedermera äfven i styrelsen för den qvinliga folkhögskolan och jämväl för den s. k. landtmannaskolan derstädas.
Hans arbetsförmåga och aldrig svikande intresse för offentliga angelägenheter togos redan tidigt i anspråk för det politiska lifvet. Vald första gången 1870 till riksdagsman i Andra kammaren för Torna och Bara härads domsaga, gjorde han 1871 sitt inträde inom riksdagen, der han kvarstannade t. o. m. 1884, då han, som 1883 bosatt sig i Malmö (men för ett par år låtit skrifva sig på sin fastighet i Burlöf), lemnade sin politiska verksamhet. Han gjorde sig snart känd såsom en af det dåvarande stora Landtmannapartiets mest betydande förmågor; han var en framstående debattör och i besittning af omfattande insigter i snart sagdt alla förekommande frågor. Hans utskottsbefordringar gingo ock derför med ovanlig snabbhet. Under sin första riksdag ledamot i ett tillfälligt utskott för undervisningsfrågor, blef han 1872 suppleant i konstitutionsutskottet och 1873 ledamot i bevillningsutskottet samt var ledamot 1874–77 i konstitutions- och 1878–84 i statsutskottet; sistnämnda år var han jämväl ledamot i talmanskonferensen. Han hade äfven plats i särskilda utskott för behandling af försvarsoch skattefrågor åren 1878 och 1883. Af K. M:t insattes A. i flere komitéer, såsom i komitén för ordnande af döfstumundervisningen, för omorganisation af Ultuna landtbruksinstitut, i 1879 års stora skatteregleringskomité och 1880 års landtförsvarskomité. Han var ledamot af kyrkomötet 1888. Alltsedan 1873 har han varit ledamot (samt vice ordf.) i styrelsen för riksbankens afdelningskontor i Malmö, sedan 1884 ordf. i styrelsen för brand- och lifförsäkringsaktiebolaget »Skåne» och sedan 1889 ordf. i styrelsen för Oxie härads sparbank. Efter sin bosättning i Malmö har Ola A. från 1883 varit stadsfullmäktig samt har jämväl under några år varit ledamot och vice ordförande i drätselkammaren m. m. A. har utgifvit Historik om rustnings- och roteringsbesvären (utgör n:r 40 bland skatteregleringskomiténs promemorior 1882) och den politiska broschyren Hvarför? (1883). J. J.
Källa: Project Runeberg ·
