Sida 125
Andersson, Sven, bildhuggare, föddes d. 24 Aug. 1846 i Gnosjö församling af Jönköpings län. Hans håg för skulpturen förde honom 1868 till hufvudstaden, der han blef elev till en början vid dåv. Slöjdskolan och derefter vid Fria konsternas akademi. Af brist på medel kunde de påbörjade studierna ej fullföljas. I stället åtnjöt han någon tids enskild handledning af Frithiof Kjellberg. A. fick tidtals egna sig åt handtverksarbete, men sysselsatte sig så mycket tiden medgaf med utförande af porträttmedaljonger och påbörjade 1875 den serie porträtt i byster och medaljonger af ledamöter af riksdagens båda kamrar, som vid pass tio år derefter uppgick till nära ett sextiotal och då öfverlemnades till riksdagen. Samlingen har sedan dess ökats och utgör nu (1895) öfver 70. Riksdagen beviljade 1890 A. ett resestipendium å 3,000 kr. — det enda stipendium, som genom riksdagsbeslut tilldelats någon svensk konstnär —, och A. styrde kosan till Italien, hvarifrån han återkom 1891. Sedan dess har han uppehållit sig i Skåne, der han i byster och reliefer porträtterat ett större antal lärare vid Lunds universitet. Förutom en del enskilda porträtt har A. de senare åren utfört en mängd porträtt af framstående svenske män och skänkt dem till de institutioner, till hvilka dessa personers verksamhet företrädesvis knutit sig. Sådana gåfvor hafva tillfallit bl. a. Svenska akademien, Vetenskapsakademien, de kungl. teatrarna, Publicistklubben samt Malmö stadsfullmäktige. — A. deltog i »opponenternas» utställning 1885 och i Konstnärsförbundets första utställning s. å. K. W–n.
Andersson, Ernst Kristian Richard, pianist, f. i .Stockholm d. 22 Aug. 1851, studerade vid konservatoriet 1867–74 och sedermera vid högskolan för musik i Berlin, der han tidtals äfven var ställföreträdare för sin lärare, Barth. Han konserterade i flere tyska städer och flere gånger i Stockholm, dit han återkom 1884 och der han 1886 inrättade en musikskola. A. har utgifvit Pianospelets teknik samt flere häften sånger och pianostycken, hvaribland Skuggor och dagrar prisbelöntes af Svensk musiktidning och en Pianosonat af Musikaliska konstföreningen. A. L.
Andersson, Lars Aksel, utgifvare och bibliograf, född d. 2 Mars 1851 i Halmstad, blef student i Upsala 1870 och filos. doktor 1884 efter att hafva försvarat afhandlingen Om Johan Salbergs Grammatica svetica. Han ingick 1882 såsom e. o. amanuens vid Upsala universitetsbibliotek, der han 1885 utnämndes till 3:dje (Lidénsk) amanuens. Med sina universitetsstudier i nordiska språk, särskildt modersmålet, såsom utgångspunkt, har A. utvecklat en betydande verksamhet dels såsom utgifvare af vigtiga arbeten från vår hittills i rent literärt och språkligt afseende så förbisedda reformationstid, dels såsom bibliograf. I förra afseendet må nämnas hans (delvis tillsammans med H. Schück utgifna) upplaga af vigtigare »Skrifter från reformationstiden» (1–4, 1889–93; n:r 3 och 4 äro försedda med literaturhistoriskt högst värdefulla inledningar af A.), hans i typografiskt afseende oöfverträffliga nytryck af vår så godt som äldsta ordbok (af 1538) »Variarum rerum vocabula» (1890) samt framförallt af 1526 års »Thet nyia testamentit» (1893). I det senare afseendet märkas hans för historikern nästan oumbärliga Register titt Warmholtz' Bibliotheca (1889), Bibliographia Klemmingiana (1890) och framförallt det af G. E. Klemming planlagda och 1889 påbörjade, men af A. väsentligen utarbetade och fortsatta praktverket Sveriges bibliografi 1481–1600 (ännu ej afslutadt). Ad. N–n.
Andersson, Johan Axel Gustaf, målare, son af botanisten N. J. Andersson (se bd I, sp. 715–716), föddes i Stockholm d. 1 April 1859. Efter afslutade studier vid konstakademien i Stockholm företog A. studieresor till Holland, Frankrike och Italien. När Konstnärsförbundet bildades, anslöt A. sig till detta och deltog i dess utställningar 1885 i Stockholm (med bl. a. porträtt af professor E. Edlund), 1887 i Göteborg, 1888 i Stockholm, 1891 i Göteborg och 1894 i Stockholm. A. har hemtat sina motiv — såväl landskap som figurbilder — i synnerhet från Åland. Äfven på etsningens område har han varit verksam och bl. a. lemnat ett par bidrag till Föreningens för grafisk konst årspublikation. Dels i Nationalmuseum (1893), dels å Konstnärsförbundets utställning 1894 har han exponerat förslag till dekorativa rumsinredningar, hvilka skulle förena användning af nordiska motiv med tillämpning i fråga om skema och hållning af historiska stilarter, företrädesvis den pompejanska och renaissancestilarna. Ett af dessa förslag har kommit till användning i ett privathus i Stockholm. A. är gift med målarinnan Eva Topelius, en dotter af skalden Z. Topelius. K. W–n.
Andersson, Vendela Linnea, operasångerska. Se Sörensen, V. L.
*Anders Suneson. Hans Hexaemeron utgafs f. f. g. 1892, af professor M. Gertz.
*Anderstorp. 1. Socken. Areal 9,507 har. 1,063 innev. (1894). — 2. Bomullsspinneriet ligger i Fjäre (ej Fjärås) härad.
*Andesit, geol. petrogr., en yngre, vulkanisk bergart. Förekomsten af andesit i Sverige var ej känd förrän på 1880-talet, då F. Svenonius upptäckte densamma, fast anstående vid sjöarna Norra och Södra Dellen i Helsingland. E. E.
Andesvaga, en på senaste tid i bruk kommen benämning på idioter l. sinnesslöa.
Andfoglar, zool. Se And 1.
Andidsjan, stad i ryska central-asiatiska prov. Fergana, nära Sir Darja, har omkr. 30,000 innev., många trädgårdar och betydlig handel med råvaror och manufakturer. Det var till 16:de årh. hufvudstad i Fergana och har sedan 1875 varit ryskt. I trakten idkas betydlig silkes- och sädesodling samt trädgårdsskötsel, hvilken i hög grad främjas genom konstgjorda bevattningskanaler.
Andier, en afdelning af lesgerna (se d. o.).
*Andira. A. araroba lemnar Bahia l. Goapulver. Se Krysarobin. Suppl.
Andlau [angdlå], Gaston Hardouin Joseph, grefve d'A., fransk officer, f. 1824, blef såsom öfverste vid Rhenarméns generalstab fången vid Metz och förd till Tyskland. Efter återkomsten till Frankrike författade han ett par arbeten, Lettre d'un colonel d'état major sur la capitulation de Metz (1871) och Metz, campagne et
Källa: Project Runeberg ·
