Sida 189
förses med ark-signatur. Denna sättes nederst å första sidan af arket och upptager arkets ordningssiffra samt gerna äfven en kort sammanfattning af verkets titel, hvarigenom arken både å tryckeriet och hos bokbindaren lättare skiljas från andra arbeten. I st. f. siffror nyttjade man förr i tiden bokstäfver till arksignatur, så att versalerna begagnades, så långt de räckte, hvarefter gemena tillsattes: A—Z, Aa—Zz, Aaa—Zzz, o. s. v.
Arka, folkstam. Se Hrusso.
*Arkadien. Nomarkien A. har en areal af 4,301 qvkm., med 148,285 innev. (1889).
Arkaisk (Grek. archaios), gammal, fornåldrig, verkligen härrörande från en förgången tid. — Arkaism, föråldradt ord eller talesätt, sådana som ofta brukas i diktverk för att rätt lefvande framställa forna tider; ett återvändande till en äldre tids (mera stränga och stela) formgifning. — Arkaistisk (arkaiserande), till formen föråldrad, gammaldags; som innebär (en afsigtlig, eftergjord) fornåldrighet i uttryck eller form. Om arkaistisk stil se Hieratisk stil.
*Arkansas [a'rkanså]. 1. Flod. Den i artikelns slut omnämnda White river är biflod ej till A., utan till Mississippi. — 2. Stat i Nord-Amerika, har en areal af 139,470 qvkm., med en folkmängd af 1,128,179 innev. (1890), af hvilka 816,517 hvita, 311,227 färgade och 304 indianer. Svenskarna (födda i Sverige) voro 333. Sädesslagen upptogo s. å. en areal af 1,929,700 har, deraf majs 778,986 har, hafre 99,908 har, hvete 122,450 har; vigtigast äro bomullsodlingen (625,786 har, 601,423 balar) och tobaksodlingen (öfver 500,000 kg.). S. å. funnos inom staten 186,867 hästar, 126,488 åsnor och mulor, 773,000 nötkreatur, 270,000 får och 2,2 mill. svin. Skogarna upptaga omkr. 65 proc. af arealen. Industrien är ännu outvecklad. Jernvägarna hade 1890 en längd af 3,513 km. Till kongressen sänder staten 2 senatorer och 6 representanter. Värdet af den fasta och rörliga egendomen taxerades 1890 till 72,4 mill. doll.
Arkansas City [a'rkanså si'tti], stad i nordamerikanska staten Kansas, vid floden Arkansas, nära gränsen mot Indianterritoriet. 8,347 innev. (1890).
Arkansas Hot Springs [a'rkanså hått], stad i nordamerikanska staten Arkansas, genom en 40 km. lång bibana förenad med Malvern vid S:t Louis, Iron mountain and Southern railway, är en af unionens mest besökta kurorter, med 8,087 innev. (1890). Staden ligger i en trång dal mellan Hot Springs mountain och West mountain i Ozark-bergen. Den breda hufvudgatan är på ena sidan infattad af hotell och butiker, på den andra af en rad ståtliga badhus. De omkr. 80 källorna upprinna på vestra sidan af Hot Springs mountain, variera i temperatur mellan 24° och 74° C. och lemna dagligen omkr. 20,000 hl. klart, smakoch luktlöst vatten, som användes både till bad och drickning mot reumatism, syfilis, nervsjukdomar, hudsjukdomar etc. Det innehåller något kiselsyra och kolsyrad kalk, men dess medikamentösa verkan tillskrifves hufvudsakligen dess naturliga värme och renhet. Terrängen, på hvilken källorna upprinna, tillhör unionen, som der har ett stort sjukhus för officerare och manskap.
Arkegoniater, bot., gemensam benämning på de växter, hvilkas honorgan är ett archegonium (se d. o.), nämligen mossor, kärlkryptogamer och gymnospermer.
Arkegonium. Se Archegonium.
Arkeisk (af Grek. archaios, gammal, begynnande), geol., är en term, som man numera vanligen i stället för azoisk (se d. o.) nyttjar för att beteckna de kristalliniska bergarter, såsom gneis m. m., hvilka förekomma under alla öfriga geologiska system, och hvilka hos oss sammanfattas under benämningen urberget, urformationen (se d. o.). Att ordet arkeisk införts i st. f. azoisk (»utan lefvande varelser») beror derpå, att man vid upprepade tillfällen trott sig hafva funnit lemningar af organismer i hithörande bildningar, en förmodan, som dock allt hittills visat sig oriktig. A. G. N.
*Arkeologi. Se vidare Fornkunskap.
Arkeologiska institut. I Rom stiftades 1829 af Bunsen, Gerhard, Panofka, Welcker, Millingen, Fea, Thonvaldsen m. fl. under preussiske kronprinsens beskydd Instituto di corrispondenza archeologica, hvilket sedan 1874 bär namnet Das kaiserliche Deutsche archäologische institut, med en romersk och en athenisk afdelning. Centralstyrelsen, under generalsekreteraren, har sitt säte i Berlin, och hvardera afdelningen ledes af en förste och en andre sekreterare. På regelbundna sammankomster både i Rom och Athen samt genom ett stort antal arbeten har institutet utvecklat en storartad och särskildt för den klassiska fornkunskapen mycket fruktbärande verksamhet. Bland de af institutet utgifna periodiska publikationerna märkas: »Monumenti inediti» (1829–85; suppl. 1891); »Annali» (1829–85); »Bullettino» (1829–85); »Archaeologische zeitung» (1843–85); »Antike denkmäler» (sedan 1886); »Mittheilungen» (innefattande en »Römische abtheilung», sedan 1886, och en »Athenische abtheilung», sedan 1876) och »Jahrbuch» (sedan 1886). Derjämte har institutet utgifvit en mängd andra arbeten, af hvilka många äro stora och dyrbara. — Institutet lemnar åt ett visst antal yngre tyska stipendiater handledning vid deras studiei af Italiens och Greklands forntid. Äfven flere nordiska lärde hafva, i saknad af ett motsvarande skandinaviskt institut, haft att glädja sig åt det tyska institutets gästvänlighet. I Rom har institutet sitt eget hus på kapitolium, med lokaler för sammanträdena och ett värderikt bibliotek samt med boningsrum för de båda sekreterarna och för stipendiaterna. I Athen, hvarest institutet äfven eger ett bibliotek, lät Heinrich Schliemann uppföra en för institutets behof särskildt inrättad byggnad, hvilken för längre tid hyrts af tyska regeringen och stälts till institutets förfogande. — Af liknande anstalter eger Frankrike École française d'Athénes (sedan 1846) och École française de Rome (sedan 1873), som utgifva ett gemensamt »Bibliothèque» (sedan 1876) m. m., och Nord-Amerikas Förenta stater en American school of classical studies i Athen (sedan 1882), bekostad af flere amerikanska universitet, och Storbritannien en British school (sedan 1886), med jämförelsevis obetydlig inkomst. I Grekland verkar ett 1837 stiftadt, 1869
Källa: Project Runeberg ·
