Sida 359
växtligheten är emellertid ganska hastig, och vid flere tillfällen begagnas derför benmjölet i stället för Thomasfosfat och andra dylika fosforsyrerika gödningspreparat. Då man utströr benmjölet på fältet, bör man välja en tid på dagen, när vinden plägar vara mera lugn och stilla, och före utsåningen genomfukta benmjölet med något vatten. Härigenom lyckas man ock hålla de finare partiklarna tillsammans, så att de falla jämnare till marken och fullständigt upptagas af jorden på den plats, der man företager gödslingen. Oaktadt på senare åren en stor mängd andra fosfat inkommit i marknaden, har benmjölet i alla fall fortfarande bibehållit sitt stora anseende såsom ett utmärkt gödningsämne. Förbrukningen deraf blifver med hvarje år större. Vid inköp af benmjöl från mera obekanta eller aflägsna orter, der man ej närmare kunnat följa eller kontrollera fabrikationen, bör man alltid på förhand låta undersöka varan och se till, att den icke till en stor del är måhända uppblandad med finpulveriserade mineralråfosfat. Dessa äro nämligen i jorden ytterst svårlösliga och visa derför föga verkan som gödningsmedel. C. E. B.
Benmore head [benmårhä'dd]. Se Fair head.
*2. Bennet, C. S., afled i Stockholm d. 27 Mars 1878.
*Bennett 1. J. G. uppsatte 1835 (ej 1855) »New York Herald». — 2. James Gordon junior, nord-amerikansk publicist, den föregåendes son, f. i New York 1841, ingick som sin faders ende arfvinge i redaktionen af »New York Herald», hvars spridning under hans ledning ytterligare ökats. 1874 utsände han tillsammans med den engelska tidningen »Daily Telegraph, Stanley på en ny expedition att fullfölja Livingstones upptäckter och 1879 De Longs olyckliga »Jeannette»-expedition till polarhafvet. Han är nu mest bosatt i Paris, hvarest han utgifver en europeisk upplaga af sin tidning. 1883 associerade han sig med millionären J. W. Mackay om anläggning af en ny telegrafkabel mellan Europa och Amerika.
*Bennett, W. Sterndale, var i Leipzig 1837 och 1840–41, dock ej såsom Mendelssohns elev, stiftade 1849 Bachsällskapet i London, blef 1856 kapellmästare för Filharmoniska sällskapet derstädes och musikprofessor vid universitetet i Cambridge. Han utnämdes 1871 till »knight». A. L.
Bennetter, Johan Jakob, norsk marinmålare, f. i Kristiania 1822, for till sjös i hela 15 år, innan han beträdde konstnärsbanan, men använde all den fritid han kunde skaffa sig till teckning. 1844 kom han in i ritskolan i Kristiania, fick 1849 stipendium och reste derefter till Haag, der Louis Meyer blef hans lärare, och två år senare till Paris, der han arbetade på Th. Gudins atelier. I Paris utställde han många år på salongerna och fick 1863 »mention honorable». 1880 bosatte han sig i Norge och inrättade en atelier i den gamla kyrkoruinen på Sole vid Stavanger. B. har målat sjöstycken, ofta med historisk handling, både från forntiden och nyare tid. Nationalgalleriet i Kristiania har ett större bataljstycke: Sjöslag vid kusten af Madagaskar 1799.
*Ben Nevis. På toppen, 1,343 m. öfver hafvet, ligger sedan 1883 ett meteorologiskt observatorium, der iakttagelser göras hvarje timme.
*Bennich, N. A. G., erhöll 1888 afsked från generaltulldirektörsämbetet. Han var t. o. m. 1892 ledamot af Första kammaren, sedan 1884 för Kalmar läns norra del, och har ständigt fortsatt sin kamp för en friare tullagstiftning. B. var 1877–79 vice ordförande bland Stockholms stadsfullmäktige. Han är ledamot af Landtbruksakademien (1880) och Musikaliska akademien (1882). Sedan 1871 har han varit ledamot af styrelsen för Stockholms handelsbank.
*Bennigsen. 2. A. L. B., var 1881–83 ledamot af riksdagen. Han afled i Banteln 1893. — 3. R. B. var till 1879 president i preussiska deputeradekammaren. Han nedlade 1883 sitt mandat såväl i riksdagen som i deputeradekammaren, emedan han kommit i en allt starkare opposition mot Bismarcks tull- och socialpolitik, men han antog 1887 val af en hannoveransk krets till riksdagen och utnämndes 1888 till öfverpresident i Hannover.
Benoit [benåa'], Peter Leonard Leopold, belgisk musiker, f. 1834, elev af Bruxelles' konservatorium, erhöll prix de Rome 1857 och blef 1867 direktor för konservatoriet i Antwerpen. B. har skrifvit Lucifer m. fl. oratorier, Isa m. fl. operor, en Messe sollennelle, diverse saker för kör, orkester, piano och solosång samt flere skrifter, bland hvilka L'école de musique flamande et son avenir. A. L.
Benoît de Sainte More [benåa' dö sängt mår], nordfransk trouvère i 12:te årh. Se Trojasagan, sp. 758–759.
*Bénouville, J. A., dog 1891 i Paris. Han valde ämnen till sina landskapsmålningar äfven från (södra och mellersta) Frankrike.
Ben Sena. Se Avicenna. Suppl.
Bensin. Se Benzin.
Benson [bä'nsön], Eugene, amerikansk målare, f. 1839 i Hyde-Park vid Hudson, studerade vid akademien i New York och hos porträttmålaren Wright, fortsatte sina studier i Louvre i Paris samt i Venezia efter de gamle mästarna, hvarjämte han reste i Egypten och Syrien. Han blef vid återkomsten till Amerika 1862 medlem af akademien i New York och är berömd för flere, i veneziansk kolorit målade taflor, såsom Masker, som gått vilse (1873), Köpman i Kairo (1877), Andaktsstund i Cadore, Scirocco i Venezia m. fl. Dessutom har han varit literär medarbetare i flere nord-amerikanska journaler. Sedan början af 1870-talet har B. lefvat i Rom.
Benspatt, veterin. Se Spatt.
Bensvulst. Se Osteom.
*Bensvärta. Om bensvärta såsom gödningsämne se Benkol 2. Suppl.
*Bentham, G., afled i London d. 10 Sept. 1884. Hans mest betydande arbeten äro Handbook of the British Flora (1865), Flora Australiensis (1863–70; 5 bd) samt det tillsammans med J. D. Hooker utgifna storartade Genera plantarum (7 bd, 1862–83), som innehåller den utförligaste kritiskt genomförda bearbetning af växtslägtena (ej växtarterna, såsom det i hufvudarbetet uppgifves), som hittills sett dagen. G. A.
*Bentinck. 5. G. A. von B. afled såsom f. d. ryttmästare i hannoverska armén 1876. Oldenburgs förslag (1854) till lösning af den bentinckska arfföljdsstriden antogs af grefve G. A. von B.
Källa: Project Runeberg ·
