Sida 76
Juli 1878. G. Frezza utgaf 1879 A:s brefvexling, »Epistolario de A. A.»
Alecsandrescu. Se Alessandresku.
Aleik-es-selam. Se Selam.
Aleipsis, Grek., frottering. — Aleipterion, frotteringsrummet vid de grekiska och romerska baden.
Aleko pasja (egentl. furst Alexander Vogorides), turkisk statsman, son af furst Alexander af Samos, f. 1825, uppfostrades i Vesterlandet och anställdes inom diplomatien. Såsom ambassadör i Wien fick han 1877 af storvesiren Edhem pasja, hans personlige fiende, befallning att infinna sig i Konstantinopel och svara på anklagelsen för att hafva åsidosatt Turkiets intressen. A. föredrog att hålla sig undan och begaf sig till Paris. 1879 utsågs han till generalguvernör öfver Öst-Rumilien (se d. o.) och beklädde denna post till 1884.
Alektisk. Se Alexi.
*Alemtejo, provins i Portugal, hade 1881 367,169 innev, på en areal af 24,390 qvkm.
Alentaka, landskap i Ingermanland med Narva såsom hufvudstad.
Alentejo. Se Alemtejo.
Aleppi l. Alleppi, hufvudhamnen i britisk-indiska vasallstaten Travancore, på Malabarkusten. 25,754 innev. (1881).
*Aleppo. 1. Vilajet i asiatiska Turkiet, omfattande norra delen af Syrien och nordvestra delen af Mesopotamien med mutessariflik Zor (som enligt Cuinet lyder direkt under inrikesministeriet), ungef. 165,000 qvkm., med omkr. 900,000 innev. — 2. Staden A. anses hafva 110–120 tusen innev., deraf omkr. 20,000 kristna (mest unerade greker, som der hafva en metropolit) och 5,000 judar.
Aleppotall, Pinus halepensis Mill., bot., har 7–9 cm. långa, parvis sittande barr, kägelformiga, 8–10 cm. långa kottar. Detta träd är Greklands allmännaste och nyttigaste barrträd. Det växer öfverallt från hafestranden upp till öfver 1000 m. ö. hafvet, men når sällan större höjd än 10–13 m. Utom till bränsle har det stor användning som skeppstimmer och till hartsberedning (Terebinthina attica l. gallica), till tjära och till garfning, hvarvid barken nyttjas. Trädet, på grund af sin mångsidiga användning redan i forntiden högt skattadt (enligt Theofrastos), var helgadt åt Dionysios och lemnade troligtvis segerkransarna vid de isthmiska spelen. Redan i forntiden kände man konsten att af dess unga kottar tillreda s. k. hartsvin. Detta beredes på sådant sätt, att ungt vin skakas med kottarna, hvarvid dessas terpentinhalt löses i vinet och hindrar detta att genom jäsning blifva surt. G. A.
Alert (Fr. alerte, af Ital. allerta, på vakt, på post), vaken, pigg, liflig.
Alerze, bot., i handeln brukligt namn på den röda kärnveden af Fitz-Roya patagonica Hook. (Cupressineae), en vigtig handelsartikel. Trädet är ett af det antarktiska skogsområdets vigtigaste barrträd och utföres i synnerhet från Chile. Det når ofta 4 m. i diameter och 20–30 m. i höjd. Kärnveden besitter flere egenskaper, som gifva densamma högt värde. Den slår sig icke, är lätt klufven samt nästan oangriplig for såväl insekter som vatten m. m. G. A.
Alesio, Matteo Perez de, italiensk målare i Spanien, f. i Rom omkr. midten af 1500-talet, utbildade sig under Michelangelo och anses identisk med en af konsthistorikern Lanzi nämnd Michelangelist, Matteo da Lecce. Han begaf sig senare till Spanien, der han 1584 målade en väldig S. Kristofer i Sevillas katedral al fresco på väggen, hvarefter han 1587 upprepade samma ämne i kyrkan S. Miguel. Der liksom i andra af honom utförda kyrkomålningar, hvilka nu ej längre existera, beundrade man hans korrekta teckning och hans grandiosa stil. Han dog 1600.
Ale-Sköfde, socken i Elfeborgs län. Se Sköfde, 2.
*Alessandresku (rättare Alecsandrescu), G., dog 1886.
*Alessandria. 1. Provins i Italien har enl. Strelbitsky en areal af 4,937 qvkm. med 729,710 innev. (1881; 1891 beräknades innevånareantalet vara 775,729). 2. Staden hade 30,761 innev. 1881.
Al estofádo, Sp., måladt i naturlig färg (särskildt om spanska träsnideriarbeten).
All'estompe [a lestå'ngp], Fr., teckning utförd med stomp (se d. o.).
Aletheia, Grek. mytol. Se Veritas.
*Alethopteris. Såsom detta slägte numera begränsas, synes det vara inskränkt till den paleozoiska aeran. A. G. N.
Aleurites laccifera Willd. l. Croton lacciferum, L., bot., gummilackaträdet, tillhör nat. fam. Euphorbiaceae och är ett litet i Ostindien växande träd. Se Gummilacka. G. A.
*Aleurites triloba, bot. Se Euphorbiaceae.
Aleuron-korn, proteinkorn l. glutenmjöl, bot., de hufvudsakligen af ägghviteämnen bestående bildningar, som finnas i nästan alla frön. Då frömognaden inträder, afsöndra sig i fröhvitans eller hjertbladens celler runda partier ur protoplasman; dessa få en fastare konsistens och bilda aleuronkorn. Det är under denna form som inom växtriket ägghviteämnen oftast uppträda såsom reservnäring. Aleuronkorn förekomma antingen, såsom hos ärter och bönor, i samma celler som stärkelsekornen eller också i särskilda cell-lager (glutenceller), såsom hos sädesslagen. Rikast uppträda de dock hos sådana frön, som ej innehålla stärkelse, utan feta oljor (Ricinus m. fl.). Aleuronkornen äro klotrunda eller ellipsoidiska, innesluta ofta kristalloider (se d. o.) eller globulider, d. v. s. rundade eller druflika, amorfa små anhopningar af fosforsyrad kalk och magnesia. Då fröna gro och utveckla den unga plantan, upplösas aleuronkornen och användas vid dennas uppbyggande. Nyare undersökningar hafva ådagalagt, att aleuronkornen icke äro annat än den intorkade, på ägghviteämnen rika cellsaften. Är denna färgad, blifva derför äfven aleuronkornen, t. ex. hos Hibiscus, färgade. G. A.
*Aleuterna, ögrupp, hafva en areal af 37,840 qvkm. (687 qv.-mil) med en folkmängd 1880 af 2,451 pers., deraf 1,890 aleuter (som tillhöra hyperboréerna, se d. o.) samt 80 hvita och resten mestiser.
Alexander, påfvar. Se Rättelser, bd 18.
*Alexander, ryska kejsare. — 2. Alexander II. (sp. 404, r. 17 nedifr., landtdagen 1809 hölls
Källa: Project Runeberg ·
