Sida 149
Som läsaren af det föregående behagade erinra sig, föreställes hela himlen under bilden af en menniska, hvilken kallas den siora himla-menniskan. Uii denna stora menniska bildar så väl jorden jemte de öfriga till vår sol hörande planeterne, som ock alla de myriader verldar, hvilka finnas i rymden, genom de på dem ief-vande menniskorna, en viss yiire eller inre del, som de motsvara. Sä föreställa t. ex. mån-innevanarne det nedre af bröstbenet uii den stora menniskan; iunebysgarne i Merkurius det inre, abstrakta minnet, men de i Venus boende deremot det yttre, konkreta, o. s. v.
Skillnaden emellan de särskilda plaoeternes andar uttrycker Sedetiborg vidare äfven genom de olika metallerna, så alt t. ex. Månens inne\ånare karakteriseras genom silfrei; Merkurii genom q\icksilfret; Venus’ genom kopparn; Saturni genom blyet; .Mars’ genom jer-net och Jupiters genom tennet. Efter dessa förutskickade, allmänna bestämningar om planeterne och deras innebyggare, skola vi gå lill de mera enskilda, enligt den ordning, som af Svedenborg sjelf loljes:
1. Merkurii innevånare.
Såsom vi redan niimnt, karakteriseras menniskorna på planeten Merkurius genom qvicksilfret och bilda hos den stora menniskan det abstrakia, inre minnet. Inne-byggarne äro mycket kunskapsghige, isynnerhet i fråga 0111 andeliga ämnen, och näsian helt och hållet befriade från det materiella; hvarfore de också afsky och förakta allt sinnligt, så vidi de möjligen kunna. Af denna anledning uttrycka de icke sina tankar på samma sält, som vi, medeltt ord eller tal; utan genom chiffer. Deras slarka minne är nemligen uppfylldt med en mängd bilder; och del är dessa, som de använda, då de vilja utbyta sina tankar med någon annan. Deras omdömes-
