Sida 156
varande. Endast, de himmelske englarne kunde upptäcka deras bedrägerier: de sade mig att detta språk blott begagnades af sådana Mirs-andar, som under lifvet eftersträfvat kunskap, utan alt lägga vigt på kärleken.**
4. Innevånarne i Saturnus.
De karakteriseras genom metallen bly och föreställa, t den stora menniskan, »det förmedlande sinnet, mellan det andliga och naturliga.” Menniskorna på Sa-turnus äro i allmänhet af ett redligt och medgörligt lynne samt särdeles språksamme. På sig sjelfve sätta de obetydligt värde, men dyrka Herren med största un-dergifvenhel. De erhålla ofta besök af englar, som undervisa dem uti andeliga ämnen, hvarvid stundom inträffar, att de äfven komma ut för onda andar, hvilka söka att missleda dem. I sådant fall utropa de med hög röst, alt de vilja dö; och då synas verkligen små knifvar uti deras händer, hvarmed de skenbart sticka sig i bröstet. Frågar man, hvarföre de göra så, så säga de, att de hellre vilja dö, än affalla från Herren. Härunder beskrattas de af andra närvaraude andar, som kalla dem för narrar.
På Saturnus finnes äfven en del menniskor, som dyrka de månar och den ring, som omgifva planeten och upplysa den nattetid; men dessa tålas icke af de andra och afliigsnas ifrån allt umgänge med dem.
I allmänhet lefva innebyggarne pa Saturnus uti åt-skiljda, små familjer, man och hustru med sina barn. De äro oberoende af hvarandra, och, nöjda med litet, bekymra de sig föga om det jordiska, utan lefva endast for det tillkommande. Deras födoämnen utgöras endast af frukter och grönsaker. Som de äro försedde med en särdeles Ijock ytterhud, begagna de mycket tunna kläder. Sina döde skänka de föga vård; sedan de ut-
