Tillbaka Read Runeberg

Sergels konst

Originalsida 33
Originalsida 33
Originalsida 32
Originalsida 33
32–33

Sida 33

gefigurer och tunga karosser med de mest barocka former. Forum eller Campo Vaccino väntade ännu på den förste arkeologens spade — den skulle föras af svensken Fredenheim — och det mesta af Falatinens murar låg dol dt under en frodig grönska; endast en del däraf, Augustus’ hus, utgräfdes af en fransman under Sergels Romtid (1775) i villa Magnani (nu Mills). lS- Folklifvet var vid denna tid rörligast på Piazza di Spagna, särskildt omkring dess »Barcaccia», den Berniniska fontänen. Här låg i hörnet af Via delle

Carozze — nuvarande Spithövers bokhandel — det berömda Café Inglese, där fornforskare och konstnärer träffades och till hvars egyptiska dekoration ingen mindre än Giambattista Piranesi hade uppgjort skisserna. Denna stamlokal hade år 1760 fått en konkurrent i Café Greco, så kalladt efter sin förste innehafvare, levantinaren Nicola di Mad-dalena. Det ligger som bekant kvar på sin gamla plats vid Via Condotti och har ännu i sina låga rum med landskapsbilder kvar en viss prägel af forna tiders Romlif. Bilderna hafva tillkommit såsom honorar för konstnärernas förtäring — ett bruk som uppkom redan på Sergels tid — men hafva mångfaldiga gånger ombytts, emedan värden funnit sig föranlåten att sälja dem. Legio äro de diktare och konstnärer — från Sergel, Thor-valdsen och Goethe till Gogol och Ibsen, som här mediterat eller som hit låtit adressera sina bref. Midtemot Greco låg Trattoria della Barcaccia, som jämte Franz Röslers tyska restaurang vid samma gata var det af utländska artister mest besökta matstället. Mellan dessa lokaler cirkulerade den originelle dvärgen Bajocco, tiggaren, som delat äran med Sergel att få sitt porträtt måladt af Jens 19- Juel och som fått sitt namn af det minsta myntet i Kyrkostaten. Otaliga voro för öfrigt de figurer, som på dessa ställen kunde gifva stoff för en iakttagare, att icke säga en karikatyrtecknare, otaliga voro också de möjligheter, som gåf-vos till intressanta bekantskaper och lärorika samtal. Ingen, som lefvat i Rom, skall underkänna betydelsen för en konstnärs utveckling af ett dylikt otvunget umgänge med landsmän och främlingar.

19. Jens Juel.

»Bajocco.»

Källa: Project Runeberg ·