Sergels konst

fulländningens glädje. Men huru många moderna konstverk hålla måttet inför detta prof? Man talar om »dekorativ» och »monumental» konst som något särskildt eftersträfvansvärdt, här är dock ett område, där dekorationen får träda tillbaka för lifskänslan. Den konstnär är dock rikare, som kan råka i hänryckning inför en enda af naturens detaljer, än den som blott ser några ytor och linjer, förutsatt att bägge ha samma blick för det väsentliga. I konsten kommer det an på intensiteten och icke på expansionen. Och det kan knappast tänkas något intensivare än Sergels Faun. Formatet är obetydligt, men huru mycket är icke inpressadt inom denna knappa ram. Framför allt ett imponerande formstudium. Det fordras en ofantlig myckenhet af anatomiskt vetande för att skildra en sådan fullt utvecklad manlig figur med ett så rikt muskelspel som hos Faunen. Men det räcker icke med bara vetande, det gäller att aflocka naturen själfva sammanhanget i det hela, så att spänningen i lederna blir jämnt fördelad och så att de enskilda musklernas framträdande rättar sig efter gestaltens läge — annars skulle resultatet blott hafva blifvit en liflös écorché. Faunen är ett verkligt examensprof i detta afseende. Men den vore icke hvad den är, om det stannade vid detta, ty det är dock på det inre lifvet det slutligen kommer an. Man kan knappast finna någon mera lefvande figur i konsten, den formligen spritter af lif i alla leder. Det är visserligen en hvilande gestalt, men hvem väntar sig icke att den i hvilket ögonblick som helst skall resa sig och göra ett satyriskt bocksprång? Midt i den lättjefulla posen förnimmer man en inre spänning, en elektrisk kraftkälla som när som helst kan urladda sig. Därför kan jag icke riktigt instämma hvarken med Nyblom, som i anletsdrag och figur ser »det mattade rusets salighet», eller med Lange, som tänker på morgonen efter en nattlig bacchanal. Faunen är ännu midt uppe i feststämningen, han har ännu stafven och vindrufsklasen i händerna. På sin höjd har han lagt sig att hvila och slumrat in för några ögonblick; nu

49. Bouchardon.

Kopia af den Barberiniska Faunen. Louvre.