Sida 244
14. »Den förskräcklige» spökar
244
LAURA.
I början af juli månad samma år hade han, i egenskap af tillförordnad provinsialläkare, kommit till nämde stad, hvilken han valt till vistelseort för den korta tid hans förordnande varade. Det led nu mot slutet deraf, och han motsåg med ledsnad den snart instundande dag, då han skulle nödgas lemna dessa på naturskönheter så rika nejder, dessa menniskor, som alla omfattat honom med så mycken vänskap och gästfrihet.
Värderad icke blott för sin utmärkta skicklighet som läkare, utan äfven för sitt icke mindre utmärkta väsende såsom umgängesman, hade han inom ganska kort tid förvärfvat sig allmänt förtroende. Det är ljuft, att veta sig vara älskad af det samhälle, dit man kommer, men ändå ljufvare, att veta sig vara saknad, när man går.
Axner såg glad mot sin framtid. Genom sin vidsträckta, merendels lyckliga praktik hade han redan skördat så stora pekuniära fördelar, att han kunde börja afbetala de skulder, hvaruti han nödgats sätta sig, dels för sina studier, dels för sin ofta anlitade beredvillighet att tjena andra, men i synnerhet för sina fosterföräldrars skull, hvilkas fattigdom han ansåg för sin käraste pligt att underlätta. Aldrig försummade han att skrifva till dem, den ena gången till kopparslagaren och den andra till hans hustru. Alltid hade han något att skicka dem i brefven, vare sig penningar eller goda råd. Dessa bref utgjorde fosterföräldrarnes dyrbaraste egendom. Kopparslagaren bar sina beständigt på sig i den stora, af ålder svartnade plånboken. Fru Brundström hade sina förvarade mellan bladen i den stora bibeln. För alla skulle de visa dem, alla skulle bevittna den glädje och stolthet, de kände öfver fostersonen, hvilken de naturligtvis hade gjort till den utmärkte man han nu var och ännu mer skulle blifva. Fru Brundström bad morgon och qväll till vår Herre, att han ej ville taga henne, förrän fostersonen blifvit medicinalråd eller åtminstone fått assessors karakter.
Det hade för vår läkare varit den lättaste sak i verlden att i giftermålsväg göra det fördelaktigaste parti. Mången förmögen och ansedd familj skulle gerna till medlem hafva upptagit den skicklige och ordentlige unge mannen; mången flicka med skönhet, rikedom och bildning hade redan kastat eldiga blickar på »den vackre doktorn», såsom han af fruntimren allmänt kallades. Axner var vänlig, mild, varm mot
Källa: Project Runeberg ·
