Sida 90
SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1905.
')9
Följande trenne (betydligt bättre lyckadej reproduktioner, äro hämtade från ett annat af skolans vigtigare undervisningsämnen, modelleringen, och framställa, (fig. 32) en väggfontän, och tvänne rent dekorativa arkitektoniska uppgifter, (hg, 30), portalöfverstycke till folkskola, och (hg. 31), grupp föreställande “bebådelsen“, afsedd för fältet öfver en kapellentré. Samtliga kompositioner äro å skolan modellerade och i gips gjutna i verkliga storleken; och bära tydligt spår af den typiskt känsliga formbehandling, som (vare detta sagt utan att helt förringa elevernas personliga insats i uppgiften), förråda lärarens, den kände skulptören H. Neujds erfarna ledning och mjuka formgifning.
Hvad man vidare genast konstaterar, är den glädjande förändring till det bättre, som är ett resultat af den lefvande modellens användning vid undervisningen, ett studiesätt, som, med orätt förut ansetts ensamt förbehållet den s. k. högre akademiska utbildningen, en uppfattning, som dess bättre tack vare Tekniska skolans framsynte föreståndare, för länge sedan reformerats.
En modell till \'äggfontän, af samma typ som den ofvannämnda, har inköpts och gjutits i brons af "Akt. -Bolaget De förenade konstgjuterie]-na“ och borde med fördel kunna ersätta de vattenbehållare i majolika, som vanpryda \'årt Nationalmuseums och Kungl. Operans lokaler, liksom folkskoleportalens utförande i huggen sten, utan att öfverskattas, borde kunna \'ara förtjänt att komma i åtanke hos den Förening, som gjort skolornas prydande till sin uppgift. “Bebådelsen“ har varit allvarligt ifrågasatt till utförande vid en af våra modernaste kapellbyggnader, men har frågan tillsvidare fallit i brist på medel.
THOR THORÉN.
Fig. 32. Komp. af Herr Olof Alilberg.
ETT PIANINO.
Detta häftes frontispis framställer elt större pianino i svartpoleradt päronträ, utgånget fiån den kända Stockholmshrman Bergqvist och Nilsons pianofabrik.
Det \'ackra instrumentet utgör ett glädjande bevis på, att äfven våra svenska pianofabi ikörer börja komma till insikt om, alt det gamla ‘"renässans “-pianinot som hållit sig kvar fi‘ån 1370 — 80-talen med dess på samma gång simpla och anspråksfulla former, sedan länge har upphört att tillfredsställa oss, och att det kan vara lämpligt att någon gång anlita en verklig konstnär att komponera omhöljet till ett instrument. Det är arkitekten Bror Almqvist som utfört ritningen till detta pianino och han har på ett mycket l\'ckligt sätt klst den ingalunda lätta uppgiften.
.Möbelns hufvudformer, som så väsentligt betingas af instrumentets konstruktion, äro enkla och alK'arliga, och särskilde äro de främre stöden under klaviaturen af god verkan. Det är emellertid särskildt i den dekorativa utstyrseln som konstnärens personliga läggning kommer till synes — Almqvist är ju en af våra finaste om ock ej originelaste
Källa: Internet Archive ·
