Sida 253
/• / 7 I-A lAMSMoSSl HR.
17
ritniiiA( etter nagon “bon et l^eau carosse” för s\ en>>ka hofvets räkning *.let är .lålunJa r.ätt tVirklarligt, att lian mot slutet af sin raris\istelse föi att visa prof pä sin törmåga
fatt komponera ett mönstei’ ffii’ en kunglig servis. Hans gynnare i hemlandet hade foljt
hans utveckling med stadigt intiesse, och just aret I7IÖ var det ju. :-om han al Härleman liemkallades rr)r att “mot arlig l(■)n gä tie s\'enska sivlenlährikerna till handa med mönstei' ocli patronritning samt faconers projekteraiKle“.
IteträlTamle det här heskrilna och afhildade lätet den ent.la mig \'eterligen i hehäll vararitle pjes af denna servis tf»ri.le nagra af mina läsare linna en anakronism iliiii, att namnchiftVet här kunglig krona, da Atiolf [‘'redrik hiel konung lörst l/ol. Jag vill (.liirför erinra om, att IVirst Hustaf III i den svenska herakliken införde furste- och ki'onprinskronorna, säilana vi nu känna dem, och att den slutna konungakronan ofver \ apen, monogram o. d. IVirc hans tillträde till i'egeringen an\ ändes al alla s\ enska prinsar och prinsessor, ett f(")rhallande som kan iakttagas t. ex. a medaljer och s. k. “spel-
penningar", och s.ärskildt å porti'<ättramar kring fui'stliga konterfej Iran dessa tider, 'al
l ig. 5. F.it med Rosenliane-Stenbocks vapen
hvilka senare det i hirhigåenvle sagdt älXen fi'amgår, att piins P' redrik Avlolf till och mcvl efter sin hrovlers tronhesligning fasth(")ll \ id vlet gamla hruket.)
I'()r att äteiAända till det å Nationalmuseum f()rvarade lätet, ligger emellertid icke dess enda m;irk\'iirdighet däri, att det tillhiiit en af J. IC. I\ehn komponeravi, kunglig servis. Dess datum \ isar icke blott, att ser\ isen \'arit den hirsta i detta miuister utf<)i'da, utan äf\'en att den varit den hirsta sei'\ is, ja måhiinda det tVirsta tViremål ;if\'er hufxud taget i ren och utpräglad rococostil som utgått IVån l\(')i'strands fabrik. Ixococons former tillhcira i allmänhet en senai e period af fabrikens produktion, f('>rekomsten af vår ser\ is ådagalägger, huiii mycket tidigare stilen i sjelf\a \erket diir gjorde sitt intåg likasom att, då den kom, den (ifverlTirdes dii-ekt tVån Paris, Inännpunkten f()r denna stils tinaste och elegantaste ut\ecklingsform.
\’are sig till f(>ljd af det kungliga exemplet eller därhu-. att nuinstrets nyhet och elegans slog an, nog af den Ketmska ser\isen synes ha blif\it synnerligen omtyckt.
-Adelsfamiljer, som ville uppmuntra de svenska tilherkningarna eller mahända icke hade tillfälle att f<’)lja det då så gängse modet att genom .'s\ ensk-tJstindiska kompaniets mellanhand i Kina beställa sina bordsser\’iser af porslin, fiusedda med familjevapnet, höllo sig till den s\-enska fajansen och. som det synes, med fihkärlek till det Kehnska
Källa: Internet Archive ·
