Sida 373
NÅGOT OM MISTHLN.
iCmellertid finnes tiet äfven en annan anta<;lig (Vlrklaring af förloppet. Sedan fåglarna slukat dc köttiga bärens niassa, sfika de befria sig från fröet och det omgifvande limämnet genom att bryna näbben emot trädgi'enarne. Sålunda skulle en stor mängd frön fästas på Rir fortplantning gymnsamma ställen- Iakttagelser hafva visat, att det ofta tillgår just på detta sätt. Misteln tycks ej vara nogräknad med afseende på växtställen l)en trifs och fortplantas med lätthet både på torra och fuktiga ställen. Än mer, \'issa giftiga vätskor hos nK)dervä.K(en tyckas icke utfitVa något menligt inflytande på dess trefnad
Fig. 3. Fig. 4,
och växtkraft. Man har exempelvis i Marocco funnit mistel på oleander (Xerium). Äfven okulering af mistel på denna växt har med framgång blifvit försökt.
Om fortplantningen af misteln sålunda är jämföi'else\'is lätt och sker fort, så är tillväxten däremot ganska långsam. Fröet framter den egendomligheten att det vid groningen sänker sitt rotämne i barken på den trädgren, där det befinner sig, och drifves därvid af en tydlig sträfvan att undvika ljuset. Då rotämnet lyckats genomtränga barken och nått det yngsta vedlagret, grenar det ut sig, och den unga plantan utvecklas små¬
ningom på trädgrenen, som årligen med ett nytt vedlager nedtill omgifver densamma. Rötterna utbredas mer och mer, hvarigenom plantans bestånd betryggas, så att den kan motstå vinterstormarna. Groningen sker i maj, och utvecklingen afstannar sedan till den följande hösten. Den första leden är ej färdig fcirrän mot slutet af tredje året. och först under loppet af femte året framkomma de t\’å första grenarna.
Såsom det framgår af föregående korta redogcirelse. är misteln en parasit eller snyltgäst på åtskilliga träd. Man känner omkring femtio olika arter, på h\'ilka den slagit sig
Fig. 5.
Fig. 6.
Källa: Internet Archive ·
