Sida 123
hRIiUKIKS!). 1 LS fORSI. LWSRÅ UNIK.
Kongl. Landthushållnings-Sällskapets i IJpsala län intyg om tillverkningen af den 30 Mars 1821. Alla .3 i vidimerade afskrifter.
1) l'örslag till l>olagsrcglor, uppgift om anläggningen, forteckningen pa inventarier m. m.
.3) l'örteckning pä delägarnc den 8 Maj 1824.
Då dessa handlingar synas lämna ett icke oviktigt bidrag till 1'redriksdals porslinsfabriks ännu oskrifna historia, aftryckas de här nedan i sin helhet. Dessförinnan må i korthet heriiras huTvuddragen af de upplysningar, som jag lyckats sammanföra om fabrikerna i Järlåsa socken. Denom godhetsfullt tillmötesgående har jag af ägaren till Vtredsyi som lån haft de papper, som ännu finnas bevarade i egendornsarkivet och röra porslinsfabriken. Däremot har jag icke varit i tillfälle alt anställa några efterforskningar i nagot af hufvudstadens arkiv.
ICn preussisk husarofficer, Johann I'redrik von Zcipel, som varit i rysk tjänst och deltagit i ett krig mot turkarne, kom, sannolikt på 1780-talet, att bosätta sig i .Sverige. “Anledningen dertill var“, säger Atterhom i Ijiografiskt Lexikon, ‘‘en i .Stockholm knuten bekantskap med en på Hred.sjö i llpland boende .Major 'Olof Peter Rotenburg' Rudbeck. Den nye vännen (ifvertaUe honom först alt antaga tjenst vid Armfelts Dala-fricorps. och sedan, da han ej kunde vara belåten med en sold, som råkat utfalla i såkallade “Fahnehjelmar", till bolag med sig i en på Predsjö inrättad porslinsfabrik. .Aret när detta skedde var mfijiigen 1700, i alla händelser fore 1703, ty då är \'on Zeipel bosatt i Sölvesborg. d<är han ställde sig i spetsen för den där i början af 1770 talet grundlagda porslinsfabriken. Men omkring 1801 tillföll honom såsom arf efter en hans makas morbroder, det i Järlåsa socken af Upland — och således just i grannskapet af Predsjö belägna pappersbruket I.ingonbacka. Om porslinsfabriken i .Sfilvesborg har Pirger Schöldstrtim i tidningen “Nya Dagligt Allehanda" mr 105 för den 23 augusti 18SW lämnat nagra uppgifter.
I'öreståndare för Predsjöfabriken, som skall hafva benämts Gustafsberg, var på 1780-talet en vid namn S/eii, hvilkens änka, Maria EHsabcl Sten, till fullgörande af sin framlidne mans kontrakt till “majoren välborne herr Rudbeck" enligt en handling, daterad Lindsta den 2 april 1708, aflämnade 131 dokumenter, hufvudsakligen recepter å färger och glasyrer. Den äldsta af de i behåll varande dokumenten är en "Carackten Puch geschrieben Anno 1752 d. 18 Februarij." Hurinida i fråga varande recept lämna några f(')r vår tid viktiga meddelanden, kan jag ej afgöra.
I sitt arbete om Mariebcte säger CL H. Stråle: "Likaså skall en Bcmiet, ättling af den genom Jonas .Alströmer till Sverige inkomne Stephan Pennet, hafva på sin egendom Bredsjo i Upland i början af detta arhundrade (isOO-talet) tillverkat några blomkrukor och andra pjeser. Uppfinningarna härom äro dock — — — alltför ofullständiga för att kunna lemna stoff till någon utRirligare redogörelse". CJm man frånser den felaktiga uppgiften om en Pennet som ägare till Predsjö, är detta meddelande nog riktigt, ty i en räkenskapsbok för åren LSLS — isp) nämnes en "herr Penette".
Man får af samma bok någon föi'eställning om biukets tillverkning och försäljning. Utom åtskilliga sorters tallrickar, spilkummar, mjölkbunkar tilherkades äfven kaffekoppar, thekannor och apoteksflaskor, terriner, gräddsnipor och “båtar", och angifves en del af dessa såsom målade. Man talar äfven om karotter i musselfason och grönrandiga tallrickar. Upsala och Lnköping voro de förnämsta afsättningsortei’na. Försäljningen i januari manad LSp) svnes hafva utgjort omkring 150 dussin för 414:34 rdlr och magasinsbehållningen därefter omkring 40 dussin, i värde 101 : c» rdlr. Pruket synes härefter hafva drifvits i mindre grad än förut för att inom fa år nedläggas.
Härom skrifver konungens befallningshafvande inom Upsala län i femårsberättclserna. hvilka äro daterade den 30 nov. 1822 och 31 juli l82S. I den förra nämnes “en vid Pi edsjö Säteri fcirr betintelig, men nästlidet år nedlagd och till Xordanå hemmans ägor i
Källa: Internet Archive ·
