Sida 147
RRSEUHRATl El.SE.
2*>
kar.iktcr, maladc, ytterst billij^ja, (k^ckinöblcr och olika draktrlclar för ko‘>tyujer, in;ila<Ic
•'öda eller flerfar^ade, som vid påsktid hortskankas som vanskaps^afvor. < )r^inal sakerna hade naturligtvis det största intresset med si^, men med ej mycket mindre erkännande betraktade man de för moflerna andamäl, med nationalkaraktarcn bibehållen, tillämpade arbetena. Itn hel del böhmiska sjjetsar sändes till I lollancl och försäljes dar säsom holländska, afsättninj^cn tyckes vara stor äfven ät andra håll, ofverallt i Wien i butikfönstren samt i Milnchen återfans dessa spetsar, som berättades vara från Hohmen. I‘'ör att vinna ;m större afsättnintf har I landelskammaren satt sij^ i förbindelse med Amerika, mönster, som bast kimpa si^ för amerikanarna ritas och bestämmes af flem, och arbetet utföres i Hohmen. l'ör att i allmanhct mer sprifla kännedom om sitt land arbete låter I landelskammaren på (dilea språk trycka och \ i<l badorter, hotell etc. iitlaf^^oi broschyrer härom. I )e ;iro skrifna i roande stil och ^enom annonser dari betackes fiin kostnaderna.
ICn affär, d.är handväfda och fabriksväfda linne\ aror försåldes, besökte ja.t^. 1 tenn i v:ir i privat e^o. ICt^arinnau stod i direkt förbindelse med viifvarfolket i Kiesen^^ebire^e, som af henne fick sij^ tillskickandcs mönster, lin och kartor, och vid aflamnandet af sitt arbete erhöll oenast betaldt. Det handväfda dukt\’j.j, som visades, var emellertid en f^rof, ful vara, mest klister och ajipretur, besittande just det fel, som kommer handarbetet jra lall, att ej e^enom sin ^oda vara \isa si" fabriksarbetet öfverlä"set, utan i stället imitera det, med användande af de försök till förfmin", hvilka just göra fabriksarbetena opalitli^a. 1 )c bomullstyg, som visades, besutto samma sorgliga cgenskai)cr, men dessa hade sitt intresse i mönsterkaraktiiren ; två olikfärgade trådar, t\'innadc samman i varpen, som markerade randningen, gjorde en egendomlig effekt. Ha marknaden i Hilsen däremot fans från denna trakt utmärkta bomullstyg, både i (jvalite, färger (jch mönster.
Stor risk för hemslöjden <är n.är enskilda affärsmän taga den i sin makt, för egen vinsts skull uppoffras det för hemslöjden karakteristiska. I S\-d Hohmen berättas, att hela trakten kommit i köpmiins händer, h\arigcnom nation;>ik'araktcrcn i arbetet foga beaktats, ej heller det gedigna arbetet, och arbetslönerna till ytterlighet nedpressats.
I Wien fans en försäljning för Croatisch 1 lausindustri ; deras bomulls\ <-irnader ' opphemta, oftast hvit botten med blått och rödt inslag voro nnxket trefiiga, likasa smala bårder i olika mönster och färgstiillningar för klädningsgarnit\'r.
kål mycket intressant utstiillning \ar (ializischer I.andcs Industri \*crein. Den var enkelt och bra ordnad. De utställda fiiremalen \-oro karakteristiska, ett godt arbitc och lampade för praktisk anviindning, af allt t\xktcs framga att det fanns en med tiden> kraf väl förtrogen ordnande, och jag hek veta, att flera damer intresserade sig härför, samt att hvar och en har olika verksamhetsfält, en doktorinna har under sin ledning 120 personer, som hon s)’ssclsättcr med väfnad, spanad och träarbete.
Den samling knypplade och s} (lda spetsar, jag såg dels i Central ,'^pitzcncuis dels i dess eleganta försäljningslokal vid Scilergassc, uppxisar en storartad teknik. Cicnom beskydd af kungliga och högt stående personer har intresset för fina spetsar blit\it vackt. A den stora modeutställning, som Inart år öppnas i April, utställdes tillsammans med förtjusande dräkter dessa charmanta spetsar. Prisen <äro ju för våra förhållanden höga. 3CO krönen metern t. ex. för en sydd spets, ungefär i2 cm. bred, för cn ej särdeles stor krage 750 kr. ctc. \'id försäljningen lägges cn hög procent ])a. för att till aterförsaljare k'unna lämna vanlig köpmansrabatt. 1 Centra! Spitzeneurs äro alla de där arbetande stipendiater med förkunskaper, de hafva 50 krönen i månaden i understöd och fa betaldt 16 20 heller i timmen. Skolan, hvars inspector :ir directorn \id Kunstgcwcrbcmusect,
står under dennes artistiska ledning.
1 allmänhet utöfva fackskolorna ett stort inlhdandet på hemarbetet. Dels geiuon den utbildning, som clexxrna måste skafta sig (lärlingslagen gör icke minst till härviiilag'. dels genom skolans förmedling af beställningar blir deras inverkan betydlig. Skolan öfverlämnar beställning till lämplig person, hjiilper med anskaffande af goda mönster, detaljritningar, material samt bistår med råd. Man söker lämpa undervisning och arbete efter de förutsättningar, som finnes för ett godt resultats ernående; fins pa cn trakt ett )’rke, söker man att tekniskt, konstnärligt och praktiskt föra det framåt: om ej. som t. ex. i Hudapest (ans som undervisningsämne, i Staats I'raucn tfewerbeschulc ej knx ppling, därtör att någon tradition härfor ej fans. l en by i närheten af Krakau. hörde jag be rattas, att det sedan gammalt af hela familjer, man, hustru och liarn, arbetats hanglas och \a|)cn, som halt stor marknad söilcrut. Samma proiiuktion i Rhenlaiulen berjade
Källa: Internet Archive ·
