Sida 345
GAMLA STOCKHOLMSKORT ALER.
portalens förnämsta prydnad har synbarligen varit statyer, och dylika statyportaler aro säkerligen ingen senare tids skapelse. Huset hade förut tillhört borgmästaren W elam Leuhusen, bror till den Regner Leuhusen som lät uppföra den ståtliga byggnaden vid Munkbron. Denna har som bekant ett par ovanligt praktfulla statyportaler. Månne det inte är dessa, som gifvit impulsen till, att det gamla Leuhusenska säteshuset vid Prästgatan på 1640- eller 50-talet genom den ofvannämnde Welam äfven smyckades med en statyprydd portal. Samma slags snäckdekoration ingår slutligen i båda husens portaldekoration.
I hög grad kuriös verkar portalen till det Banérska palatset vid Hollhusgranden, nu ett ytterligt tarfligt härbärge för hemlösa. Sä förgår all världens ära! I'ig. 23. Öfver pelarna uppstiga korta pilastrar, försedda med kraftiga, horisontalt utspringande plattor och hemska maskaroner. Dc krönas hvardera af cn kolossal snirkcl, på hvilken hvilar ett lejon. Ofvan en öfver portalen framskjutande platta äro de Banérska och I'lcmingska vapnen anbrakta. Denna mera underliga än vackra portal stammar ifrån ett så tidigt årtal som 1635 samt intager cn särställning inom den kategori jag nu angifvit.
Bland portaler med fullständig rätvinklig omfattning kunna flere typer framhållas.
I-''ör den nordiska renässansen egendomligt var, att den så ofta använde från innerdekoration och möbelkonst hämtade former i det yttre.
Den präktiga portalomfattning, som pryder det von der Lindeska huset åt Västerlånggatan ser nästan ut att leda sitt ursprung från ett skåp eller en panelning. Dit par hermpilastrar med Neptunus’ och Merkurius’ bröstbilder’ uppbära ett förkroppadt bjälklag. Däröfver ser man den von der Lindeska vapenskölden, omgifven af det rikaste snirkelverk. Det hela gör en stilfull målerisk verkan, och portalen hör obestridligen till de vackraste vi äga kvar frän framfarna dagar. Fig. 24.
I rik och praktfull utstyrsel öfverträffas den af de båda portalerna åt norr på Petersenska (fordom Leuhusenska) huset, hvilka tillsammans bilda en grupp, krönt af en ornamentomgifven nisch med Minervas staty. De flankerande, i nischer ställda statyerna med sina konsoler och baldakinkrön under det förkroppade frisverket föra osökt tanken till gotikens portaler. Krönen äro klufna segmentformade bågar med inklämda uppsatstaflor. Tiden för denna portalgrupps tillkomst är 1645 — 1647, och är den äfven absolut taget ett af de intressantaste profven på den nordiska renässansens nyckfulla och fantastiska biandstil. De »klassiska-) vishetsregler, som läsas i kartuscherna öfver dörröppningarna, och som väcka en erinring om de krigsstämda, osäkra tider, dä Regner Leuhusen lefde, torde förtjäna att äfven här anföras: » Hålt Tigh Venliga Medh Hvar Man, Men Betro Nepliga Enom Ibland Tusene» samt »Skil Ifrån Tigh Tina Owänner Och Tagh Tigh Likwäl Också Tillvara För Tina Wänner.» Fig. 25.
En mera sofrad arkitektonisk stil representerar gårdsportalen å det Schönboygska huset (Itbba Brahes malmgård). Emellertid står den rätt nära den äldre tidens sträfvan efter ett lifligt formspråk, som vi kunna döma af pilastrarna med deras utmejslade plattor och band och kompositakapitäl, frisens rankreliefer och inskrifttaflan ofvan gesimsen mellan snirklar och käglor. Fig. 26.
»Huset på Södermalm», som det i samtida De la Gardieska handlingar kallas, byggdes af Flbba Brahe på 1650-talet efter hennes gemåls, fältherren Jakob De la Gardies död. Här afled hon själf ett tjugutal år efteråt (d. 5 januari 1674). Det lider inte något tvifvel, att de konstnärer och konsthandtverkare, som uppförde och inredde palatset åt henne, tillhörde de kretsar, hvilka betjänade hennes son, den ryktbare Magnus Gabriel De la Gardie, vid dennes talrika byggnadsföretag. kunna därför gärna föreställa oss, att denna portal kan ha skulpterats af de af honom flitigt anlitade stockholmsmästarne Gerling eller Hebbel med söner, liksom det flnnes stor sannolikhet for att den ledande arkitekten vid palatsets byggande var Jean De la Vallée.
Huset N:o 65 vid Vesterlånggatan, af Wrangel kalladt Peter Hanssens hus, har en portal, som i det närmaste utgör en kopia af den i förra samlingen meddelade portalen å det s. k. Ribbingska huset vid Stortorget. Endast de å den senare föreflntliga liggande riddarfigurerna saknas. Ä dessa portaler finnes ingen ordentligt utbildad fris. hvilande på pilastrarna, utan i stället olika formade lister (af dem en med svängd profil) och synbarligen hämtade från trätekniken. Gafveln därofvan är klufven och en hög. enkel inskrifttafla med bågformigt krön är inställd mellan gafvelhalfvorna. Fig. 27.
Pä båda dessa portaler är årtalet angifvet; på den Ribbingska i650,^på den Hanssenska 1661.
Källa: Internet Archive ·
