Sida 152
Trettonde kapitlet
152
DEN HEMLIGHETSFULIiA ON
hans kamrater pa den oppna plats, hvarest tegelbranningen skulle forsigga. Naturligtvis maste denna operation ega rum i fria luften i stora block, sammansatta af rategel, sa att dessa sjelfva bildade masugnarna. Branslet, som bestod af risknippor, uppstaplades pa, marken, och omkring detsamma lades flera hvarf torra rategel, som snart bildade en stor kub, i hvars sidor draghal anbragtes. Detta arbete rackte liela dagen, och forst pa aftonen antandes risknipporna.
Denna natt lade sig ingen, och man vakade omsorgsfullt ofver, att elden blef jemnt underhallen.
Branningen varade fyrtiatta timmar och lyckades fullkomligt. Sedan maste man lata den upphettade massan svalna, och under tiden ditburo Nab och Pencroff, vagledda af Cyrus Smith, pa ett galler af hopflatade tradgrenar flera bordor kalksten, som fans i ofverflod norr om sjon. Sonderdelad af varmen, lemnade denna bergart en oslackt kalk, som var mycket fet, svalde ansenligt vid sliickningen och var sa ren, som om den frambragts genom briinning af krita eller marmor. Uppblandad med sand, som forminskar massans sammandragning, nar den stelnar, lemnar denna kalk ett ypperligt murbruk.
Dessa olika arbeten hade till resultat, att ingenioren den 9 April forfogade ofver en ansenlig qvantitet alldeles fardig kalk och nagra tusental murtegel.
Man borjade alltsa, utan att forlora ett ogonblick, bygga en ugn till branning af det for de husliga behofven oundgiingliga krukmakerigodset. Man lyckades utan alltfor stor svarighet. Fern dagar derefter eldades ugnen med stenkol fran det lager, som ingenioren funnit liggande i oppen dag vid mynningen af Koda an, och de forsta rokhvirflarna uppstego ur en nagra och tjugu fot hog skorsten. Den oppna platsen var forvandlad till en fabrik, och Pencroff niistan trodde ; att ur denna ugn skulle framga, alia den moderna industriens produkter.
Tills vidare brande nybyggarna vanligt krukmakeri-
Källa: Internet Archive ·