Den hemlighetsfulla ön

248

DRN HEMLIGHETSFULLA ON

i Grant-sjons omgifningar, hvarigenom nybyggarna skulle hafva dem narmare till hands.

Inemot kl. 5 antradde Cyrus Smith och hans kamrater hemvagen utefter Brandgas-trasket och ofvergingo Barmhertighetens flod pa den af kolden slagna isbron.

Kl. 8 pa aftonen befunno de sig ater i Granite-House.

TJUGUANDRA KAPITLET.

Fallgroparna. — Riifvarna. — Myekavincn. — Vinden gar ofver pa nordvest. — BnSstora. — Korgmakarna. — Den starkaste vinterkolden. — Lonnsockrets kristalliaation. — Den hcmlighctsfulla brunnen. — Fiireslagcn upptiicktsfiircl. — Blvhaglet,

Denna intensiva kold varade aada till den 15 Augusti, utan att dock ofverskrida det hittills iakttagna maximum. Vid lugnt vader var denna kold ej sa, svar att fordraga, men nar det blaste nordan, sleto de otillriickligt kladda nybyggarna ondt. Pencroff klagade af denna anledning ofver, att Lincoln-on ej gaf fristad at nagra bjornfamiljer hellre an at dessa rafvar och salar, hvilkas skinn lemnade atskilligt ofrigt att onska.

— Bjornarna, — sade ban, — tiro i allmanhet val kladda, och jag skulle icke begara nagot battre an att fa, for vintern lana deras tulubb.

— Men kanske, — svarade Nab skrattande, — skulle dessa bjSrnar ej ga in pa att ge dig sin tulubb, Pencroff.

— Sa skulle man tvinga dem dertill, Nab, man skulle tvinga dem, — svarade Pencroff i mycket bestixmd ton.

Men dessa fruktansvarda rofdjur funnos icke pa, on eller hade, hittills atminstone, icke visat sig.