Sida 95
Nionde kapitlet
MONDE KAHTl.ET
95
Klockan lialf 6 uppnadde den lilla truppen hornet af klippmuren och om en stund bostaden.
Man stannade, och baren nedlades pa sanden. Cyrus Smith sof djupt och vaknade icke.
Till sin ytterliga forvaning fann Pencroff nu, att gardagens forfarliga storm hade forandrat den omgifvande traktens utseende. Temligen betydande ras hade egt rum. Stora klippstycken lago pa sanden, och ett tjockt lager af hafsvaxter — hafstang och alger — betackte hela stranden. Dot var tydligt, att hafvet, sedan det vriikt ofver holmen, natt anda till fotcn af den ofantliga granitkurtinen.
Framfor ingangen till bostaden hade den djupt soiiderskurna marken utstatt hiiftiga anlopp af vagorna.
En aning genomfor Pencroffs sjiil. Han stortado in i gangen.
Nastan ogonblickligen kom han ut igen och forblcf staende ororlig, betraktamle sina kamrater . . .
Elden hade slocknat. Den genomblotta askan var blott en rora. Det briinda linnet, hvilket skullc tjenstgora sasom fnoske, hade forsvunnit. Hafvet hade trangt anda langst in i gangarna och vriikt omkull, forstort allt inne i bostaden!
NIONDE KAPITLET.
Cyrus iir der. — Pencroffe fdrsdk. - De gnidna traatyokena, — B r kontinent? - Ingeniorena forslag. - P& hvilken pnnkl i Stilla hafvet? — Midt i skogen. — Pinien. — Jaf,'t p& en kapybara. — KuU, Bom badar K o| i f -
Med nagra fa, ord underriittades Gideon Spilett, Harbert och Nab om stallningen. Denna olyckshiindelse, hvilken kunde hafva mycket allvarsannna foljder -- at-
Källa: Internet Archive ·