Den hemlighetsfulla ön

TJUGDFJERDE KAPITLET

273

— Det ar just, hvad jag nyss hade den aran att saga er! — svarade Pencroff.

Cyrus Smith hade gifvit denna forklaring, hvilken utan tvifvel var antaglig. Men var han val ofvertygad om rigtigheten af denna forklaring? Vi vaga icke saga ja hartill.

TJUGUPJERDE KAPITLET.

Det forsta .forsoket rued pirogeii. — Ett strandfynd. — Bogseringen. ■ — Vrak-udden. — Koft'ortens innehall: verktyg, vapen, instrument, klader, bocker, husgerad. — Hvad aom fattaa Pencroff. — Evangeliuni. — En vera ur den heliga boken.

Den 29 Oktober var barkkanoten alldeles fardig. Pencroff hade hallit sitt lofte och pa fem dagar byggt ett slags pirog, hvars spant utgjordes af bojliga grenar af crejimba-tradet. Ett sate i aktern, ett andra i midten for att halla batsidorna atskils, tva artullar i relingarna, en vrick-ara att styra med fullstandigade denna farkost, som var tolf fot lang och icke vagde tvahundra skalpund. Hvad betraffar sjelfva gaendet af stapeln, var det ytterst enkelt. Den latta pirogen staldes pa den sandiga hafsstranden framfor Granite-House och upplyftes af tidvattnet. Pencroff, som genast hoppade i farkosten, manovrerade den med vrick-aran och forklarade, att den lampade sig sardeles bra for det bruk, man ville gora af densamma.

— Hurra! — utropade matrosen, hvilken ej forsmadde att pa detta satt prisa sitt eget verk. — Med den har skulle man kunna fara . . .

— Rundt jorden? — fragade Gideon Spilett.

— Nej, men rundt on. Nagra kiselstenar till ballast, en mast i forsatet och ett stycke segel, som herr

Jules Verne. Den hemliyhetsjulla on.

18