Tillbaka Read Runeberg

Den hemlighetsfulla ön

Originalsida 298
Originalsida 298
Originalsida 298
Originalsida 299
298–299

Sida 298

Tjugusjette kapitlet

298

DEN HEMLIGHETSFULLA ON

hoga tradens grenar. Natten forflot emellertid utan nagon olyckshandelse, och klockan 5 pa morgonen den foljande dagen, den 31 Oktober, voro alia pa benen, beredda att antrada vandringen.

TJUGUSJETTE KAPITLET.

To, viig till ijna vuatkuat. — A tor skaror af apor. — Ett nytt vattendrag. — Hvarfur tidvattnut icke later kiiniia at' sig der. — Veatkuaten, — Iieptil-uddeu. — Gideon Spilctt uppvackcr Harberta afund. — Bambupetarden.

Klockan var G pa morgonen, da nybyggarna efter en forsta frukost broto upp i afsigt att pa den genaste vftgen uppna 6ns vestkust. Huru lang tid behofde de for att komma dit? Cyrus Smith hade sagt tva timmar, men om detta var mojligt, berodde naturligtvis pa beskaffenheten af de hinder, som kunde mota dem. Denna del af Den fjerran vesterns skog forefoll mycket tat, liksom om der varit ett ofantligt snar, bildadt af ytterst omvexlande tradslag. Det kunde alltsa antagas, att man blefve tvungen bana sig en vjig genom orterna, buskarna, slingervaxterna, och derfor ga med yxan i hand — samt utan tvifvel afven med bossan, om man faste nagot afseende vid de vilda djurs laten, som horts under natten.

Genom att observera Franklins bergs lage hade man kunnat noggrant bestamma, hvar lagerplatsen lag, och emedan vulkanen syntes i norr pa ett afstand af atminstone tre mil, behofdes det blott att taga kosan i rat linie mot sydvest for att uppna vestra kusten.

Man satte sig i marsch, efter att hafva forsakrat sig om, att pirogen var val fastbunden. Nab och Pencroff buro provianten, hvilken horde vara tillracklig att lifnara den lilla truppen under atminstone tva dagar. Det var icke langre fraga om att jaga, och ingenioren

Källa: Internet Archive ·