Sida 146
Trettonde kapitlet
146
DEN HEMLIGHETSFULLA ON
TRETTONDE KAPITLET.
Hvad man finner pa Top. — Tillverkniug af bagar och pilar. — Ett tcgclbruk. — Briiniragnen. — Olika Blags kokskail. — Den forala grvtan. — Halurten. — Sydkoraet. — Vigtig aatronomisk observation.
— Na, hvar skola vi borja, Cyrus? — Fragade Pencroff ingenioren ora morgonen den foljande dagen.
— Fran borjan, — svarade Cyrus Smith.
Och det var verkligen "fran borjan", som dessa nybyggare voro tvungna att begynna. De egde ej alls de for verktygs astadkommande oundgangliga redskap. Dessutom fattades dem tid, emedan de maste omedelbart till— fredsstalla sin tillvaros behof, och om de, dragande fordel af den vunna erfarenheten, icke behbfde uppfinna nagot, sa maste de dock forfardiga allt. Deras jern, deras stal forefans annu blott sasom mineral, deras krukmakerigods blott sasom lera, deras linne och klader sasom textila tinmen.
Det bor likval sagas, att dessa nybyggare voro man i ordets vackraste och fullaste bemarkelse. Ingenior Smith kunde icke till sin hjelp hafva fatt mera intelligenta, hangifna och nitiska kamrater. Han hade fragat dem. Han visste, hvad de dugde till.
Da Gideon Spilett, en mycket skicklig korrespondent, hade litrt allt for att kunna yttra sig om allt, borde ban med sitt hufvud och sin hand kunna kraftigt befordra ons kolonisering. Han skulle icke rygga tillbaka for nagon uppgift, och da han var passionerad jagare, skulle ban gora ett yrke af hvad som hittills for honom varit blott ett noje.
Harbert, den raska gossen, skulle genom sina betydande insigter i naturvetenskapen verksamt beframja det allmanna basta.
Nab var den forkroppsligade uppoffringen. Fyndig, intelligent, outtrottlig, stark och begafvad med en jern-
Källa: Internet Archive ·