Sida 19
Andra kapitlet
I
ANDHA KAPITLET
19
En bland de mest framstaende af dessa fangar hette Cyrus Smith och tillhorde nordamerikanska generalstaben.
Cyrus Smith, som harstammade fran Massachussetts, var ingenior, en lard af forsta ordningen, at hvilken unionens regering under kriget anfortrott ledningen af jernvagarna, hvilka spelade en sa, stor strategisk rol under secessionskriget. Han var en akta nordamerikanare, mager, med starkt utvecklad benbyggnad, omkring fyrtiofem ar gammal, och gra. stran syntes redan i hans kortklippta har och skagg, hvaraf ban icke bibeholl mer an ett par yfviga mustascher. Han hade ett af dessa vackra " numismatiska " hufvuden, hvilka synas hafva blifvit skapade enkom for att praglas pa, medaljer, brinnande ogon, allvarsam raun och uppsynen hos en lard af "den stridande skolan". Han var en af dessa ingeniorer, som borja sin bana med att skota hammaren och hackan, och liknade dessa generaler, hvilka begynna sasom simpla soldater. Ocksa besatt han, utom uppfinningsrikhet, ett ofverlagset handlag. Hans muskier fcirradde en anmiirkningsviird spanstighet. I lika hog grad handlingens som tankens man, arbetade han utan anstrangning, under inflytande af en ofversvallande lifskraft och med denna sega ilmrdighet, som trotsar hvarje motgang. Sardeles kunnig, sardeles praktisk, sardeles dibrouillard, for att hemta ett ord ur franska militarspraket, hade han en fortrafflig karaktar, ty, samtidigt med att han alltid bevarade sjelfbeherskningen under hvilka omstandigheter som heist, forefunnos inom honom i deras hogsta grad de egenskaper, hvilka aro forutsiittningar fiir en okuflig energi. Hans valsprak skulle kunnat vara Vilhelms af Oranien: "Jag har ej behof af att hoppas for att gripa mig an med en sak, ej heller af att lyckas for att vara ihardig".
Derjemte var Cyrus Smith det personifierade modet. Han hade deltagit i alia striderna under detta secessionskrig. Efter att bafva borjat under Ulysses Grant i de
■
Källa: Internet Archive ·