Den hemlighetsfulla ön

TJUQUNIONDE KAPITLET

343

i handighet med sjelfva Pencroff, "som aldrig kunnat vanta sig sa mycket af en simpel tidningsskrifvare ! "

Byggandet af bron ofver Barmhertighetens flod upptog tre veckor, hvarunder man arbetade ofortrutet. Man frukosterade pa sjelfva arbetsplatsen, och da vadret var ypperligt, atervande man icke till Granite-House fori- an vid qvallsvardsdags.

Under denna tid fann man, att master Jup latt Vande sig vid sina nya lefnadsforhallanden och blef allt mera fortrogen med sina nya husbonder, hvilka ban bestandigt betraktade med ytterst nyfikna blickar. Pencroff atergaf honom emellertid icke friheten fullstandigt, ty ban ville, och detta med skal, droja dermed tills granserna omkring platan blifvit gjorda fullkomligt oofverstigliga genom de foreslagna arbetena. Top och Jup stodo pa basta fot med hvarandra och lekte gerna tillsammans, men Jup tog allt, hvad han gjorde, fran dess allvarsamma sida.

Den 20 November var bron fardig. Dess rorliga del, som holls i jemvigt genom mottyngder, svangde latt, och det behofdes blott Hndrig anstrangning for att lyfta den; mellan dess gangjern och sista tvarbjelken, pa hvilken den hvilade, niir den tillslots, var ett mellanrum af 6 meter, hvilket var tillrackligt stort, for att djuren icke skulle kunna hoppa ofver det.

Det blef nu fraga om att ga och uppsoka ballongen, som nybyggarna skyndat att bringa i fullkomlig sakerhet, men for att transportera den blef det nodvandigt att medtaga en karra anda till Ballong-hamnen och foljaktligen att bana en viig genom den tataste delen af Den fjerran vesterns skog. Dertill atgick en viss tid, och da man visste, att ballongtyget ej var utsatt for nagon skada i grottan, der det lag magasineradt, beslots, att arbetena vid Stora Utsigts-platan skulle fullfoljas utan afbrott. — Detta, — anmarkte Pencroff, — skall tillata oss att egna stOrre omsorg at anlaggandet af var ladu-