Den hemlighetsfulla ön

578

DEN HEMUGHETSFULLA ON

med ett

ammunitionen, verktygen och reservkokkarlen, ord hela koloniens material.

Hvad betraffar de fran briggen hemtade kanonerna, voro de vackra gjutstalspjeser, hvilka pa Pencroffs entragna uppmaningar medelst starka ginor upphissades anda till sjelfva afsatsen utanfor Granite- Houses port. Skottgluggar anbragtes mellan fonstren, och snart kunde man se dessa forstorelseredskaps blanka mynningar sticka ut ur granitvaggen. Fran denna hojd beherskade deras eldgap hela Unions-bugten. Det var liksom ett litet Gibraltar, och hvarje fartyg, som lade sig for ankar utanfor Raddningens holme, skulle oundvikligen hafva blifvit utsatt for elden fran detta batteri.

— Herr Smith, — sade Pencroff en dag — det var den 8 November, — nu, da fastningsartilleriet ar i ordning, skola vi val forsoka vara pjesers skottvidd.

— Tror ni, att detta ar nyttigt? — svarade ingenioren.

— Det ar mer an nyttigt, detarnodvandigt! Pa hvilket annat satt skola vi lara kanna, huru langt bort vi kunna skicka en af dessa vackra kulor, hvarmed vi aro forsedda?

— Latom oss forsoka da, Pencroff, — svarade ingenioren. Emellertid tror jag, att vi bora gora forsi3ket, inte med det vanliga krutet, hvaraf jag tanker lemna forradet orordt, utan med bomullskrut, hvarpa vi aldrig skola lida brist.

— Skola dessa kanoner kunna utharda bomullskrutets forbriinning? — fragade korrespondenten, hvilken var lika ifrig som Pencroff att profva Granite-Houses artilleri.

— Jag tror det. Dessutom, — tillade ingenioren, — skola vi ga till viiga forsigtigt.

Ingenioren hade skill att tro dessa kanoner vara af utmarkt tillverkning, och ban forstod sig derpa. Da de voro gjorda af gjutstal och laddades bakifran, borde de just harigenom kunna tala vid en ansenlig laddning och foljaktligen hafva en utomordentlig skottvidd. Med han-