Sida 996
LII. Den svenska stenindustrien, af Hjalmar Lundbohm
cerad i samma byggnad som mellersta Sveriges grufotställning, framvisade profven och af de där befintliga geologiska kartorna.
De från stenindustriel synpunkt vigtiga områden, inom hvilka dylika bergarter uppträda, och där brytning antingen redan eger rum eller lätt kan anordnas, äro följande:
Ångermanland och Medelpad. Här förekomma grå och röda graniter samt mörka diabaser och gabbroarter, lämpande sig dels till byggnadssten och gatsten och dels till mera dekorativa ändamål;1) af dessa bergarter är ingen ännu föremål för bearbetning i stor skala eller för utförsel.
Trakten öster om Norrtelje. Här bryter man en rå, medelgrof granit,2 hvilken under de senare åren funnit stor användning i Stockholm, bland annat till Kongl. teaterns nya byggnad, riksdagshuset och senast till det nya posthuset samt äfven exporterats till Skotland.
Stockholmstrakten med dess välbekanta, grå, finkorniga granit, af hvilken stadens kajer och gator bestå, och som ingår i en stor del af dess byggnader, såsom socklar, portaler m. m.
Trakten omkring Grafversfors samt några andra ställen i Östergötland, hvarest sedan slutet af 1870-talet tillgodogjorts praktfulla, röda och mörkbruna graniter, liufvudsakligen till byggnadsarbeten och monument m. m.
Kusttrakten mellan Gamleby och Påskatkwik.3 Inom hela östra delen af södra Sverige äro graniter de förherslcande bergarterna, och inom nämnda område bar på desamma oeh förnämligast på de grofkorniga röda varieteterna baserats en ganska storartad stenindustri med afsättning på Tyskland och Skotland, liufvudsakligen af tuktade block, som förarbetas till grafvårdar och andra monument.
Blekinged) Knappast någonslädes inom landet har stenindustrien nått en sådan utbredning som i detta landskap, hvarest tillverkning af gatsten af granit och gneis af mycket vexlande utseende och beskaffenhet försiggår på snart sagdt hvarje hemman längs kusten och äfven ganska långt uppåt landet. Den förnämsta alsättningsorten är Tyskland.
Nordöstra Skåne har under det sisla årtiondet blifvit en af de med hänsyn lill afkastningen allra vigtigaste platserna för stenindustrien, i det att den svarta diabas, som uppträder här, kommit atl brytas i en slor mängd
1 För bergarternas förekomst och utbredning tinnes en redogörelse i »Praktiskt geolo-giska undersökningar i Vesternorrlands län», Sveriges Geol. Undersökning Ser. G n:r 177.
2) vSe »Beskrifning till geologiska kartbladet Rädmansö», Sveriges Geol. Und. Ser. Aa n r 5)5, där bergarten beskrifves under namnet.
' Se Praktiskt Geologiska Undersökningar i norra delen af Kalmar län», Sveriges Geolog. Und. ser. G n r G4, sid. 84 och följ.
4 Se »Geologisk Heskrifning öfver Blekinge län jemte redogörelse för stenindustrien», Sveriges Geolog. Und. ser. Ga n:r 1.
Källa: Project Runeberg ·
