Tillbaka Read Runeberg

Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse

Originalsida 456
Originalsida 456
Originalsida 456
Originalsida 457
456–457

Sida 456

XXXIII. Helsovård och sjukvård

visade de vanliga felen, instängda smutsrum och skarpa vinklar, båda svåra eller omöjliga att hålla fria från smuts.

På utställningsområdet funnos till användade pissoarer efter Beetz’ i Wien modell. Dessa spolas ej med vatten. Ytan bestrykes dagligen med en olja, och i golfvet finnes ett vattenlås med ett oljelager däröfver. Oljan låter vattnet mycket lätt afrinna och hindrar illaluktande gaser att uppstiga från af-loppet. • De luktlösa och i alla afseenden utmärkta inrättningarna komma nog att vinna mycken spridning, då de numera tillverkas i hufvudstaden (af W. Wiklund).

3. Likbränning.

Svenska likbränningsföreningen lemnade å utställningen redogörelser för sin verksamhet och för likbränningssaken i Sverige. Värd all uppmärksamhet är Klingenstjernas ugn, hvilken användes ej blott i Stockholm och Göteborg utan flerestädes utomlands. Kunde kostnaderna för bränningen ställas mycket lågt, så skulle man få afsevärda, sanitära fördelar af densamma, och kyrkogårdarna skulle icke oupphörligen behöfva förstoras.

4. Belysning.

Stockholmsutställningen åskådliggjorde gatubelysningens utveckling sedan äldre tider. Här hade vi för ögonen en gren af den menskliga kulturens utveckling. Till en början gåfvo belysningsämnena föga ljus, men mycket värme och skadliga förbränningsprodukter. Nu ha vi lärt oss allt mer att af de för handen varande spännkrafterna göra ljus. Ännu kunna vi dock blott öfver-föra en bråkdel af lysämnenas spännkrafter i ljus. Här har tekniken alltså fortfarande mycket att uppfinna. Arbeten på detta område ha för hygienen stort värde, dels emedan ljuset därigenom blir billigare och dels emedan mängden skadliga förbränningsprodukter allt mer minskas.

Här är ej platsen att redogöra för den rikhaltiga utställningen af moderna ljus, frambragta medels gas och elektricitet. Det elektriska ljuset har, som bekanl, fördelen af att knappast i någon man alstra värme och förbränningsprodukter. Båglampan är utmärkt i skolor och ä arbetsställen, där starkt ljus beliöfs. Den bör dä användas som indirekt ljus, hvilket nästan fullständigt liknar dagsljuset och ej ger skuggor. För att åstadkomma detta sättes under hvarje taklampa en skärm, som kastar ljuset upp mot taket.

Auerska gasljuset har mycket stora sanitära förtjenster. Det ger en

o

stark och lugn låga och åstadkommer ej starkare luftförorening. Åtskilliga ämnen, som vid förbränning bilda en föga lysande låga, kunna medels glödkroppar läs starkt lysande. Fahnehjelm var en af de första, som lyckades

Källa: Project Runeberg ·