Sida 952
L. Öfriga maskinutställningar, af George Lindberg
på en större, för ändamålet förhyrd pråm. Aktiebolaget de Lavals ångturbin, som lyckligtvis bade turbindynamos färdiga, installerade dessa i pråmen, tak bygdes, segelduk anbragtes å sidorna, och ett elektricitetsverk om 400 hästkrafter var färdigt att användas för utställningen, sedan en kabel öfver kanalen blifvit utlagd.
O
4. Angpanneanläggningen vid badhuset. Här var en panna om 12 kv.-m. eldyta uppstäld, lemnande ånga till badhuset och det därintill belägna folkköket.
5. Aktiebolaget de Lavals ångturbins pannor i egen paviljong. Dessa finnas särskildt beskrifna.
Från maskinhallens ångpannebus leddes ångan till ballen genom ett 250 mm. groft tackjernsrör, som var försedt med expansionsmuffar och vatten-afskiljare; från detta rör togos grenrör till de olika förbrukarne af ånga.
Om vatten- och gasledningarna torde ej vara mycket att säga. De voro jemförelsevis lätt inledda, alldenstuncl stadens hufvudledningar ej voro långt aflägsna; gasledningens bufvudrör var 150 mm., vattenledningens af samma dimension. Dräneringarna från maskinhallen voro korta på grund af sjöns omedelbara närhet. För de under gång varande maskiner, som be-höfde kondensationsvatten, erhölls detta genom utläggandet af korta suglcd-ningar till sjön. Sålunda blefvo gas-, vatten-, aflopps- och sugledningar inom hallen, i förhållande lill anläggningens storlek, ganska billigt utförda.
Drifkraften för de många i gång varande maskinerna var: ångmaskiner af diverse typer, såsom ängturbiner från de Laval, comp. maskiner från J. & C. G. Bolinders mekaniska verkstads aktiebolag och aktiebolaget mekaniska verkstaden Vulcan, högtryeksmaskiner från aktiebolaget Mekanikus, elektriska motorer, gas- och fotogenmotorer.
7 0 O
Till följd af de många olika mindre och större kraftstationerna kunde, som från början var påtänkt, längre axelledningssträckor undvikas, till stor fördel för maskinhallens utseende. Vid installationen placerades sålunda mo-torer af den ena eller andra sorten, där kraft hade begärts, och helt korta axelledningar anbragtes, lill stor besparing och bekvämlighet för utställningen och utställarne.
Golfvet i maskinhallen var af 50 till 63 mm. tjockt trä. I norra tredjedelen af ballen hvilade det på underlag, lagda direkt på berget, i midtpartiet med underlag uppallade från berget lill en höjd af c:a 1 meter samt i syd-vestra tredjedelen hvilande på pålar. Här var höjdskilnaden emellan mark och golf från 1 lill 2 meter, beroende på markens dosering.
Tillåtna belastningen å golfvet var 700 kg. per kv.-m. För tyngre ulställningsföremål blefvo särskilda förstärkningar anbragta. Äfven i bufvud-gångarna, där tyngre pjeser framforslades, blef det nödvändigt att förstärka
Källa: Project Runeberg ·
