Sida 147
Om innevånarne på några planeter, belägna vidt uti rymden och tillhörande olika solsystemer
sält, besökt fem olika jordkroppar, hvilka hvardera tillhörde sin särskilda fixsljerneiiimmel och upplystes af sin egen sol. Vi anföra i korthet följande härom:
1) Efter att, i Ivenne timmars tid, af e:i Herrans engel hafva blifvit förd genom den vida rymden, i rigt-ning åt höger, anlände jag lill en planet, hvarest jag skåd ide klippor, Iräd och djur m. m., som fullkomligen liknade våra. Den (ixsljernehimmel. till hvilken denna jordkrupp hörde, var genom ett omätligt svalg skiljd från vår solverld. Intrycket af denna gränslösa rymd, hvaröfver jag tyckte mig föras, förekom mig som elt qvalm, som ville qväfva mig.
Såväl Svedenborg sjelf, som innevånarne på denna aflägsna planet, erforo vid hvarandras möte något högst eget och fremmande, som tydligen angaf, att de tillhörde ivenne, vidt skiljda verldar. Öm Gud hade denna stjeruekropps meiini-kor erhållit kunskap genom en engel, som stundom uppenbarade sig för dem. De kände, att Herren >isMd^ sig för englarne uti himmelens sal, och bemödade sig alt behaga honom genom rättrådighet och oskuld. Men de ansigo honom annars så hög. att de icke vågade egentligen tillbedja honom, utan endast den engel, som han säridt till deras upplysning. Denna upplysning erhöllo de under form af en påtänd fackla, som brann med ljusgul låga. För öfrigt voro denna planets andar goda, men enfaldiga väsenden. I den siora menniskan föreställde de någon obetydlig del i mjellen.
Detta gaf sig tillkänna hos mig genom en egen känsla uti mjellen, då jag kom i deras närhet.
Deras sol var beiyd 1 i2.t mindre än vår, och hade ett flammande sken. Hvarje afton visar sig hos dem vår sol, som en mycket stor sljerna, vid horizonlen.
De af planetens innebyggare, som voro af ringare stånd, buro en klädsel, ganska mycket liknande den, hvilken brukas af landtfolket uti Europa. Hland annat såg jag der äfven en man med sin unga brud; båda
Källa: Project Runeberg ·