Ett hundra år : en återblick på det nittonde seklet

146 ETT HUNDRA AR.

bardiet hade gripit till vapen. Detsamma hade slav-provinserna gjort. Ungern afkastade sig oket och förklarade sig sjelfständigt. Wien var åter i belägringstillstånd. Dit kom då en här om 70,000 man för att återställa ordningen och försvara tronen. Belägring följde, staden bombarderades, borgarne nedhöggos och Frans Jose^Dh, den nuvarande regenten, då en adertonårig yngling, efterträdde Ferdinand, som afsade sig den kejserliga värdigheten.

Men Ungern var ännu icke underkufvadt. Detta folk räknade då elfva millioner individer. Under den österrikiska styrelsen ledo desse de största oförrätter. Alla skatter hvilade öfver de fattige, emedan den talrika adeln, som innehade de stora egendomarne, var skattfri. Bönderna hade sig ålagt att utan ersättning bruka herrarnes jord, och om en herre var skyldig en bonde en summa penningar, så kunde han väl betala den, . om han så fann för godt, men behöfde det icke, emedan ingen lag ålade honom det. Under sådana förhållanden var det ju ursäktligt på Magyarernes sida då de, inspirerade af den franska frihetssångens eko, beslöto att till det yttersta vidblifva sin intagna ställning och tillkämpa sig en smula frihet. I spetsen för sin styrelse hade ungrarne ställt den ädle Louis Kossuth, och i spetsen för jpatriotarméen, 120,- 000 man stark, stod Georgey. Österrike fann sig hjelplöst mot denna fiende och anropade sin ryske granne om hjelp. Och icke förgäfves, ty i Maj 1849 intågade en moskovitisk undsättningshär, som i förening med de österrikiska trupperna på några veckors tid öfvermannade Ungrarne, de der måste gifva sig på nåd och onåd. De ledare, som då föUo i fiendens hand, aflifvades utan pardon. Kossuth flydde till Turkiet, der han häktades och låg i fängelse en tid, till dess Förenta Staterna anhöllo om hans frigifvande och skickade en fregatt för att hemta och öfverföra honom till England, hvarifrån han kom till Amerika i ändamål att med sin ovanliga vältalighet väcka befolkningen till beslutet att åtaga sig hans fosterlands sak. Men det ingår icke i republikens politik att blanda sig i några europeiska afifärer, och derför vardt resultatet af den ungerske frihetshjeltens härstädes hållna 500 tal intet annat än ett visst sentimentalt deltagande