Sida 334
5. Karl Johan bekämpar Napoleon och eröfrar Norge
FEMTE KAPITLET.
Bernadotte anländer. — Jubel. — Bernadotte och ryska czaren. — Sverige deltager i kriget mot Napoleon. — Norge afträdes af Danmark åt Sverige. — Norrmännen opponera sig. — Mötet i Eidsvold. — Krig emellan Sverige och Norge. — Norges författning.
Den andre November 1810 höll Bernadotte eller prinsen af Ponte Corvo, som han kallades, sitt storartade intåg i Stockholm, och den femte samma månad förklarades han för Karl XIII:s adoptivson med namnet Karl Johan.
Jublet och hänförelsen kände inga gränser. Han tog svenskarne med storm, det vill säga de tongifvande svenskarne, som förstodo något af hans språk och derigenom blefvo berörda af hans "magnetism," som vi nu för tiden nämna -den "förtrollning," umgänget med vissa personligheter medför. Den franske marskalken (Napoleon hade gjort honom till prins, hvilket var hans goda lycka, emedan det annars aldrig kunnat falla svenskarne in att välja honom till tronföljare) hade ett imponerande yttre och besatt många lysande inre egenskaper. Det var derför mycket lätt för ett för intryck så mottagligt folk som vårt att bli "förtjust" i denna kämpagestalt, hvilken ju jpå, sitt sätt erinrade något ,om Karl XII. Det påstås att Karl XIII med en viss oro motsåg den stund, då han skulle helsa en af den stora franska revolutionens män, en kämpande republikan, välkommen såsom sin efterträdare på en ganska konservativ tron. Men det gick bättre än kungen trodde, ty Karl Johan var en durkdrifven diplomat och förstod väl att i ord och med låter skicka sig efter den tingens nya ordning, hvari han hade inträdt.
De följande politiska händelserna visade också att hans. republikanism icke var af en Dantons eller Robespierres slag
334
Källa: Internet Archive ·