Sida 494
4. I det lillas verld
FJEKDE KAPITLET.
I det lillas verld. — Kemien. — Molekylär-teorin. — Hvad år en molekyl? — Molekylerna i en sockerklump. — Vi lefva i en molekylärorkan. — Kemien såsom den mest praktiska vetenskapen.
Från detta stora öfvergå vi nu till det lilla, från teleskopets verld till mikroskopets.
Enligt den ^moderna kemien äro egenskaperna hos hvarje ämne eller substans tillfinnandes i dess molekyler. Tag till exempel denna sockerklump. Den har vissa egenskaper, med hvilka en och hvar är förtrogen. Äro dessa egenskaper att tillskri f va klumpen eller dess delar? Förvisso delarne. Ty om vi stycka klumpen, skall hvarje bit af densamma hafva samma söta smak som karakteriserar sockret. Få vi samma resultat, om vi hålla på med denna styckning i oändlighet? På denna fråga svarar kemien ett obetingadt nej. Snart nog skall man komma till den minsta massa som har sockrets egenskaper. Man kan utan svårighet stycka äfven dessa små massor, men några partiklar af socker upptäcker man ej längre, utan sådana af helt andra substanser, såsom kol, oxygen och hydrogen, eller de grundämnen, hvaraf sockret består. Dessa slutpartiklar kalla vi sockermolekyler, och så komma vi till den nuvarande kemiska definitionen af en molekyl: den minsta partikel af en substans, i hvilken dennas egendomligheter äro tillfinnandes.
En sockerklump har således sina bestämda egenskaper, emedan den utgör en sammangyttring af molekyler, som ega nämda egenskaper, och en saltklump skiljer sig från en sockerklump helt enkelt derför, att saltets molekyler äro helt olika sockrets. Så med hvarje annan substans. Det finnes lika inånga slags molekyler i naturen som det gifves olika sub-
494
Källa: Internet Archive ·