Ett hundra år : en återblick på det nittonde seklet

VETENSKAPER OCH UPPFINNINGAR. 4^3

Det visste man icke förrän man framkallade spektroskopet såsom vittne i den stora undersökningen. Att Mars, "Venus Jupiter, Månen o. s. v, alla äro materia, det var lätt no» att säga, emedan vi med materia förstå allt som kan hänföras till det yttre synliga, hörbara och vidrörliga. Men frågans brännpunkt var denna: Äro dessa verldar slägt med vår egen, af samma kött och blod, om vi få begagna en sådan bild. Med andra ord: Äro dessa skapelser bröder, kunna de sympatisera och harmoniera i fysikaliskt afseende liksom i astronomiskt?

Spektroskopet löste problemet dermed, att det bevisade, att alla dessa planeter, kometer och solar äro danade af precis samma stoft som vår jord.

"Tindra, tindra, lilla stjernal O, hur gerna, o hur gerna ville jag ej veta när du blef född och hvad du är".

Så der ungefär hade menniskan gnolat i årtusenden, förtjust öfver himlahvalfvets glans, men brydd i sin okunnighet om, hvarifrån de glänsande uppenbarelserna kommit och hvad de i sig sjelfva voro.

Lät man så deras utsända strålar uppfångas af teleskopet för att brytas i dess prisma, och se! å skifvan visade det sig då att sådana saker som jern, magnetism, natrium, väte med flera på jorden kända ämnen förekomma öfverallt i hela skapelsen.

Dermed hade vetenskapen konstateradt att skapelsen i detta afseende är uniform, eller att alla verldar, bildvis taladt, framgått såsom resultatet af en skapelseakt, att de gjutits, ej i en och samma form, men ur en och samma metallmassa i en och samma degel.