Ett hundra år : en återblick på det nittonde seklet

492 ETT HUNDRA AR.

Med blotta teleskopet varseblef man endast den eller den stjernan, den man sedan följde på dess vandring genom rymdens öknar. Men hvad var hon, hvaraf bestod lion. Var hon kanske ett tomt sken, återkastadt från en annan osynlig kropp, eller kanske en synvilla, ett nattens irrbloss?

Det vardt spektroskopets uppgift att besvara sådana frågor.

Detta instrument är ytterst enkelt. Det består af den teleskopiska tuben i förening med några trekantiga glas eller så kallade prismer. Medelst denna inrättning är man i stånd till att ej allenast erhålla en förstorad bild af det under granskning varande föremålet, utan äfven att utröna dess beståndsdelar. Med detsamma såsom tolk kan forskaren ur ljusstrålen locka sagan om beskaffenheten af den verld, hvarifrån han kommer eller beståndsdelarne af den kropp, hvarifrån han här på jorden utgått. Under si)ektroskopet sqvallrar strålen lika lätt om lifvet, så att säga, å den aflägsnaste fixstjerna som om något i vår egen luftkrets.

Till exempel: I ett af sina lärda verk berättar Louis Thomas,, hvilken tjenst spektroskopet vid ett tillfälle gjorde forskaren i stjernrymden. Det var i Maj 1866 som astronomerna märkte, att en stjerna i Norra Kronans stjernbild, som hittills endast kunnat upptäckas med teleskopet, plötsligt strålade med en så stark glans, att hon ej blott kunde ses med blotta ögat, utan äfven i ljusstyrka täflade med stjernor af andra ordningen. Efter några dagar började dock hennes sken åter aftaga, hon sjönk småningom ned till en stjerna af åttonde storleken och var efter tolf dagar lika osynlig för det nakna ögat som förut.

Hvad hade inträffat på denna stjerna? Spektroskopet har svarat på denna fråga. Medan hon ännu strålade i sin högsta glans hade astronomerna undersökt henne med detta instrument och då funnit, att det starka uppflammandet härrörde af ett tillfälligt utbrott glödande af vätgas.

Materien eller säg jorden, den planet, vi bebo, består af vissa ämnen, dem fysikern indelar i vissa klasser och arter. Men dessa myriader andra verldar, som äro jordens medvandrare till det stora okända målet, hvaraf bestå de?